Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Dra tillbaka förslaget om nya AP-fonder

  • OKLOK REFORM. Det nya AP-fondsförslaget syftar till att uppnå en effektivisering, men i själva verket blir det en avsevärd försämring, anser Carola Lemne, Karl-Petter Thorwaldsson, Göran Arrius och Eva Nordmark.

Förslaget till nya AP-fonder bör inte genomföras. Det kan leda till en sorts indexförvaltning hos fonderna, med minskad riskspridning som följd. Löntagarnas pensioner blir därmed lägre, varnar Carola Lemne, Göran Arrius, Eva Nordmark och Karl-Petter Thorwaldsson.

Riksdagens pensionsgrupp har föreslagit flera förändringar av AP-fonderna. Vi är alltid positivt inställda till förbättringar och bidrar gärna med konstruktiva förslag. Dessvärre ser vi nu få förbättringar men desto fler problem. Vi uppmanar därför gruppen att dra tillbaka sitt förslag. Pensionssystemet fungerar i allt väsentligt väl. Det vore oklokt att riskera miljarder för att spara miljoner.

Det kapital som de svenska AP-fonderna förvaltar har växt kraftigt, från 550 miljarder kronor 2001, till 1.200 miljarder i år. Fonderna utgör 14 procent av det totala pensionskapitalet, jämfört med 10 procent vid starten för 14 år sedan. De nuvarande AP-fonderna är framgångsrika – ökningen är 350 miljarder kronor mer än vad man förutsåg.

Fonderna uppfyller dessutom sedan lång tid sina mål och levererar hög riskjusterad avkastning till låg kostnad. Det nuvarande systemet är stabilt och har tjänat Sverige väl.

Vi är positiva till en modernisering och en minskad detaljstyrning när placeringsreglerna utformas. Men vi ser stora problem med förslagen till styrning i övrigt. I dag styrs fondernas placeringsbeslut genom lag. Det är transparent och ger tydligt och enkelt ansvarsutkrävande. Det minimerar också risken för att dagspolitiska krav och förväntningar slår igenom på bekostnad av hög avkastning för pensionärernas pengar.

Det som pensionsgruppen föreslår innebär en avsevärd försämring – både minskningen från fyra till tre fonder, och styrningen via en gemensam ”referensportfölj” som ska beslutas inom en myndighet direkt under regeringen. Det riskerar att leda till passivitet hos fonderna och ett läge som liknar indexförvaltning. Om det blir verklighet blir riskspridningen mindre. I praktiken innebär det att löntagarna riskerar att få lägre pensioner.

Pensionsgruppens avsikt att effektivisera AP-fonderna genom att införa en ny organisation och tillgodose en större aktsamhet i förvaltningen är i sig lovvärd. Att göra det på det sätt som nu föreslås är dock riskfyllt i relation till de eventuella framtida besparingar man förväntas göra genom en mer effektiv förvaltning, minskad administration eller lägre personalkostnader.

I den promemoria som nyligen har remissbehandlats, tillstår Pensionsgruppen att avveckling av en buffertfond medför stora kostnader och risker i samband med överföringen av kapitalet från en AP-fond till andra AP-fonder. För att göra besparingar på miljonnivå riskerar man samtidigt att förlora miljarder. Det är en oklok reform.

Det finns en berättigad oro för lägre pensioner i framtiden. Att finna hållbara, långsiktiga lösningar är i högsta grad väsentligt. Det är därför nödvändigt att satsa på att behålla fungerande och förutsägbara system, inte ersätta dem med något som är ovisst. Vi förväntar oss att löntagarnas pensionspengar hanteras på ett ansvarsfullt sätt.

Arbetsmarknadens parter är helt överens om att pensionsgruppens förslag inte gynnar svenska löntagare, svenska företag eller svensk ekonomi. Förslaget bör inte genomföras.

Göran Arrius, ordförande, Saco
Carola Lemne, vd, Svenskt Näringsliv
Eva Nordmark, ordförande, TCO
Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande, LO

Tyck till
Tyck till