Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Regeringens klimatlinje hotar svenska jobb

  • FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius och president François Hollande vid avslutningen av toppmötet i Paris om klimatkrisen. Men varför vill den svenska regeringen fördyra för industrin? Foto: Francois Mori

Regeringens klimatpolitik snedvrider konkurrensen. S och MP vill fördyra för svensk industri i stället för att arbeta för ett harmoniserat system på EU-nivå, skriver moderatpolitikerna Christofer Fjellner och Lars Hjälmered.

I mitten av december enades världens länder om ett klimatavtal på toppmötet i Paris. Det är glädjande. Men det klimatbeslut som är viktigast för Sverige och svensk industri fattas nästa år, i reformen av EU:s utsläppshandel. Beslutet är direkt avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Men frågetecknen kring hur Sverige kommer att agera är många.

Hittills har signalerna från både S och MP varit att man vill göra utsläppshandeln så dyr som möjligt. Fokus har legat på att öka industrins kostnader för att tvinga fram avveckling och omställning, i stället för att göra det så billigt som möjligt att minska utsläppen.

För att lyckas med det är tre saker avgörande:

Den fria tilldelningen måste bli mer dynamisk och baseras på faktisk och inte historisk produktion. Den måste fokuseras så att branscher som verkligen bär den största bördan för klimatpolitiken får en större andel fri tilldelning och de anläggningar som är mest klimateffektiva inom varje sektor måste försäkras full fri tilldelning. Det är orimligt om världens mest klimateffektiva stålverk tvingas slå igen bara för att det ligger i Sverige. Osthyvelsprincipen måste bort, det är den som driver den smygande avindustrialiseringen när investeringar kanaliseras till länder utanför EU.

Kompensation av indirekta kostnader måste harmoniseras på EU-nivå. Klimatpolitiken påverkar inte bara industrier som släpper ut koldioxid. Den påverkar också elpriset, även när elen är i princip koldioxidfri. Länder som Tyskland, Storbritannien och Norge har valt att kompensera sin elintensiva industri. Sverige gör det inte och kan inte heller med intäkter från utsläppshandeln eftersom våra utsläpp är så låga. Det snedvrider konkurrensen inom EU.

Trixa inte med utsläppsrätterna! De som ser sig som förlorare när vi beslutade om EU:s klimatmål förra året vill nu trixa med utsläppshandeln för att få sin vilja igenom i efterhand. S och MP skickar nu signaler om att de kommer att ansluta sig till den linjen. Det skulle öka industrins kostnader när planeringar och strategier måste göras om och än värre är att det skadar trovärdigheten för hela utsläppshandeln och minskar viljan att investera här.

De flesta har nog glömt att Stefan Löfven inför valet lovade att återindustrialisera Sverige. Löfven har säkert inte glömt sitt vallöfte; han vill bara inte prata om det längre. Det kanske inte är så konstigt, för det blev ingen industrivänlig regering. Kärnkraftsavveckling, lastbilsskatter, och höjd skatt på allt från arbete till förnybar energi är bara några exempel på hur regeringens politik redan försvagar vår konkurrenskraft. Sverige förlorar nu flest industrijobb i hela Europa. På fem år har vart tionde jobb i industrin gått förlorat.

Det finns flera förklaringar, men kanske viktigast är att vi med politiska beslut har ökat kostnaden för att bedriva verksamhet i Sverige. Det är ingen förutbestämd ordning – det är dålig industripolitik. Om svensk industri hade utvecklats som i Tyskland eller Nederländerna skulle industrijobben ha varit 20 procent fler i dag. Det är hög tid att svenska politiker tar Sveriges konkurrenskraft på allvar.

 

Christofer Fjellner, Europaparlamentariker (M), miljöutskottet
Lars Hjälmered, Närings- och energipolitisk talesperson (M)

Tyck till
Tyck till