close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Debatt: Tre krav inför löneavtalen

Uppdaterad 2015-12-19 15:44. Publicerad 2015-12-18 21:03

Foto: Fredrik Persson.

Avtalsrörelsen 2016 är en av de största på länge, samtidigt står samhället inför stora utmaningar. Utifrån denna verklighet har vi enats om tre grundläggande prioriteringar, skriver företrädare för sju arbetsgivarorganisationer och presenterar sina krav.

Nästa års stora avtalsrörelse är avgörande för möjligheterna att stärka konkurrenskraften och skapa fler jobb i Sverige.

Annons:

Vi inom Svenskt Näringsliv är fast beslutna att göra vad vi kan för att nå ansvarsfulla avtal. Den ordning vi har haft i snart två decennier, där den internationellt konkurrensutsatta industrin sätter ett märke som är normerande för hela arbetsmarknaden gäller självklart även denna avtalsrörelse.

”Kostnadsökningarna i avtalen måste vara klart mindre än 1 procent per år.”

Det har varit en fungerande modell för att undvika en kostnadsdrivande och jobbförstörande lönespiral. Reallönerna har ökat med nästan 60 procent sedan mitten av 1990-talet.

Sedan 1997 har de nominella arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat med cirka 1 procent mer per år än inom EU. Fram till 2007 hade svensk industri en stark produktivitetsökning som gjorde reallöneökningar möjliga. Men från 2007 har arbetskraftskostnaderna i Sverige fortsatt att öka i snabbare takt än i omvärlden, utan att produktiviteten ökat.

Parallellt har prispressen globalt ökat starkt. Många internationella kunder kräver sänkta eller i vart fall oförändrade priser på varor och tjänster.

Konkurrensen ökar från företag i länder som inte omfattas av svenska arbetskraftskostnader och anställningsvillkor. Resultatet är tydligt: de senaste 15 åren har över 150.000 jobb inom industrin försvunnit.

Allt fler produkter och tjänster omfattas av den skarpa internationella konkurrensen. Det tillkommer ständigt nya möjligheter för företag i Sverige att köpa från andra länder. Även privatpersoner har tillgång direkt till hela världens utbud, exempelvis genom e-handel.

Den pågående flyktingkrisen visar hur dåligt delar av arbetsmarknaden fungerar. Vi står för ett välkomnande Sverige och är beredda att göra vårt för att fler ska komma i arbete och kunna skapa en egen framtid. Men då behöver trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas.

Utifrån denna verklighet har vi enats om tre grundläggande prioriteringar:

Lönenivåer som tryggar jobben i Sverige. Svenska företag måste kunna förbättra sin konkurrenskraft. Det är en förutsättning för att Sverige ska fortsätta vara ett starkt exportland, och för att exportnäringarna ska fungera som lokomotiv för andra sektorer. I en globaliserad värld fungerar det inte att vara lika bra, fast dyrare. För att vi inte ska tappa fler jobb måste kostnadsökningarna i avtalen vara klart mindre än 1 procent per år. Fackens krav på löneökningar runt 3 procent är orimliga om vi ska klara av att stärka konkurrenskraften.

Inför avtalsrörelsen har regeringens höjda arbetsgivaravgifter för unga redan ätit upp mer än hela utrymmet för löneökningar. Ökningen av arbetskraftskostnaden för hotell- och restaurangbranschen är 3,5 procent enbart beroende på de höjda arbetsgivaravgifterna.

Flexibla regler så att fler företag kan anställa. För många företag behövs ökade möjligheter att på ett effektivt sätt möta variationer i kundernas efterfrågan. Det kan till exempel ske genom höjda tak för mertid och övertid, längre perioder för genomsnittsberäkning av arbetstid och borttagna begränsningar för förläggning av arbetstid. Företagens möjligheter att anlita bemanningsföretag ska inte inskränkas.

Jobb som i ett inledningsskede kan vara visstidsanställningar, anställningar på deltid eller inhyrning ger individer möjlighet att skaffa sig yrkes- och arbetslivserfarenhet. De är ofta en första väg till arbetsmarknaden. I många branscher är visstidsanställningar en förutsättning för att företagen ska kunna växa och utvecklas.

Ingångslöner som sänker trösklar och skapar fler jobb. Sverige har Europas högsta ingångslöner. Höga ingångslöner betyder höga trösklar in på arbetsmarknaden för dem med kort utbildning och bristande erfarenhet. I vissa branscher bidrar höga ingångslöner till sammanpressade löner, vilket försvårar medarbetar- och företagsnära lönebildning. Varaktig sysselsättning skapas när värdet av det arbete som utförs är högre än kostnaden för att anställa.

Med fler vardagsjobb i branscher som handel, hotell, restaurang, och privata tjänster skulle fler kunna få arbete och gå från bidragstagare till skattebetalare. Fackens krav på höjningar av ingångslönerna har en negativ effekt på ungas och nyanländas chanser till jobb.

Genom dessa tre prioriteringar kommer arbetsgivarna i kommande avtalsrörelse att verka tillsammans för stärkt konkurrenskraft och fler jobb i Sverige.

Peter Jeppsson, vice vd, Svenskt Näringsliv
Anna-Karin Hatt, vd, Almega
Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna
Karin Johansson, vd, Svensk Handel
Ola Månsson, vd, Sveriges byggindustrier
Anders Norberg, tf vd, Transportföretagen
Åke Svensson, vd, Teknikföretagen

Tjänster

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt juni 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
SSAB A
9,03
PROB
-10,33
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)