Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Rätt bolag viktigare än rätt bransch

De nordiska bolagen har varit större värdeskapare än världen sedan 2010 och de svenska bolagen är i topp i Norden visar en färsk studie från Boston Consulting Group (BCG). För Di berättar strategikonsultens Sverigechef Johan Öberg varför det kommer att fortsätta vara så, vad bolagen behöver göra och varför det är viktigare att välja rätt bolag än rätt bransch.

Ni har kommit fram till att nordiska bolag varit bättre på att skapa aktieägarvärden, mätt som kurstillväxt plus utdelningar än världen och att de svenska bolagen är i topp. I andra jämförelser har de också varit lönsammare. Hur länge kan svenska bolag överprestera?
”Vi har studerat det på 5, 10 och 20 år. Vi har slagit världen i alla de här perioderna. Det är extremt imponerande.”

Är det inte så att bolagen haft tur som legat rätt i heta sektorer?
”Nej, det är inte en branschfråga. Vi har slagit världen tvärs alla industrier med några undantag som råvaror.”

Vad beror det på?
”Vi har enormt starka storbolag som lyckats återuppfinna sig själv flera gånger. De sitter på unik världskompetens med starka positioner i relativt nischade områden. De har också varit tidiga med att driva förändringar i sin tillverkningsstruktur och gå in på nya marknader och med den svenska ingenjörsandan fortsatt att fila. Det är en lednings- och kulturfråga och vi har haft den löpande förändringsbenägenheten. Det här är något som tar lång tid att bygga. Jag är rätt bekväm med att det kan fortsätta.”

Ganska länge alltså?
”Det är svårt att överprestera mot världen i all evighet. Och vi ser möjligen att gapet minskar.”

Vad krävs för att svenskarna ska stanna kvar på toppen?
”Det mesta av värdeskapandet beror på försäljningstillväxt som är en bra skattning av bolagens innovationsförmåga, möjligheter att ta ut höga priser och marknadsandelens utveckling. Överpresterar vi på försäljningstillväxt har vi ofta gjort de tre rätt. Det andra är bruttomarginalen som i nästan alla industrier är den viktigaste förklaringsvariabeln bakom bolagens värderingsmultiplar.”

Vilka är era tre vanligaste strategiuppdrag just nu?
”Alla letar efter tillväxt på nya marknader, kring sin kärnaffär eller i näraliggande områden. Nummer två är digitaliseringen och det tredje är kostnadsbesparingar. Det går fortfarande att dra ett par varv till. I många bolag finns en ökad aptit på att komma till botten med det eftersom det är ett tryck på tillväxtsidan. Om något så har outsourcingtrenden avtagit.”

Hur högt upp på agendan ligger Kina?
“Det fortsätter att vara en av topprioriteringarna, tidigare för tillväxtpotentialen och nu mer för bekymren. Lönsamhetsnivåerna i Kina är det nog många som brottas med.”

Hur ser du på risken att de kinesiska jättarna rör sig mer mot väst när tillväxten sackar på hemmaplan?
“Oavsett frågetecknet kring Kinas tillväxt börjar vi se att företagen blir globala utmanare. Se på Huawei. Först blev de en konkurrent på sin lokala marknad, sedan gör de sin globalisering genom att gå in i tillväxtländer och i tredje steget dyker de upp och konkurrerar i väst. Först började vi följa 100 globala utmanare på tillväxtmarknaderna, nu är det 1000. Frågan är om de kommer att driva på ytterligare när tillväxttakten minskar hemma och om vi får se fler gränsöverskridande fusioner från Kina i Europa och USA än tidigare.”

Tycker du att de svenska bolagen de senaste åren blivit bättre eller sämre på att göra saker snabbare, mer långsiktigt och förstå vad som driver bolagets värde?
”Det är nog ingen större förändring. Vi har förmånen att titta in i många bolag tvärs över många branscher. Du slås av att det finns väldigt mycket kvar att göra. Det gäller såväl tillväxtpotential på tillväxtmarknader, eftermarknad och service som kostnadsbesparingar företagsledningarna inte tagit av olika skäl.”

Sverige har färre underpresterare än andra länder. Men tycker du ändå att styrelsernas tålamod med vd:ar som inte levererar är för stort?
”Ibland. Framgångsrika vd:ar gör mycket under sitt första år, sätter riktningen och genomför det mesta under andra året och skördar frukterna under det tredje. Men det finns ett antal som avvaktar, vill lära känna organisationen och som inte gör saker förrän under andra året och då brukar det sluta med att de inte upplever något tredje år.”

Många svenska bolag är välskötta som Atlas Copco med sin urstarka kultur, kapitalsnåla affärsmodell och hyllat ledarskap. Borde inte de våga gå lite längre från sin kärna och få utväxling på allt det goda?
”Ja, så länge de skulle göra det bättre än andra. Men kärnaffären är extremt viktig. Ett område där de skulle kunna tillåtas mer frihet är att satsa på mer innovativa produkter och affärsmodeller. En stor del av bolagens FoU-utgifter går i dag till att underhålla den portfölj de har. Sedan går en del till att försvara och utveckla affären. Sist kommer det mer innovativa, nästa generations produkt eller något mer åt sidan.”

Har det blivit viktigare att välja rätt bolag och sektor för att få en hög totalavkastning?
”Bolag ja, sektor nej. Radar du globalt upp industrierna efter försäljningstillväxt eller totalavkastning så ligger genomsnittsbolaget i dem inom ett förvånansvärt smalt intervall. Däremot kan du hitta enormt starka bolag inom varje industri. Våra klienter brukar säga: du måste förstå att i vår industri… Men det finns inga dåliga industrier bara dålig utveckling. Det är fem gånger så stor spridning av totalavkastning och tillväxt inom en industri som mellan industrierna. Det handlar definitivt om att plocka rätt företag snarare än industri. Sedan finns det så klart industrier som under en period har det jobbigt som europeiska stålindustrin just nu.”

Tyck till
Tyck till