Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Staten dränerar universiteten

  • HUS MED AVKASTNINGSKRAV. Med nuvarande regler har Akademiska Hus inte möjlighet att låta överskott gå till universitetens verksamhet. På bilden Universitetshuset i Lund. Foto: Mikael Risedal

Akademiska Hus har aviserat en utdelning till staten på 6,5 miljarder kronor. Det är 1 miljard mer än företagets årliga hyresintäkter. Det är dags att ändra ägardirektiven, kräver rektorer vid 30 av Sveriges lärosäten.

Det kan inte vara rimligt att övervärden i en verksamhet som i grunden finansieras av statens anslag till universitet och högskolor inte återförs till samma källa. Regeringens utlovade reformer kostar mer än de har resurser till och då blir förstås statens bolag intressanta. Ett exempel på detta är att Akademiska Hus har aviserat en extra utdelning till staten om 6,5 miljarder kronor. För att förstå hur stort detta belopp är kan man till exempel konstatera att summan är 1 miljard högre än företagets samlade hyresintäkter under ett helt år.

Det är lätt att förstå att staten kan känna sig lockad att begära extra insättningar från sina bolag för att finansiera angelägna samhällsreformer. Att ögonen fastnar på Akademiska Hus är också begripligt med tanke på de värden som finns i bolaget. Men det är svårt att förstå och ännu svårare att acceptera att lärosätena inte kan få tillgodogöra sig värdestegringarna.

När Akademiska Hus bildades 1993 fanns det en anledning att utforma en särskild lösning för fastighetsbehovet vid landets lärosäten. Det konstaterades i riksdagsbeslutet att huvuddelen av fastigheterna är specialbyggda för högskolesektorns behov, särskilt vad gäller forsknings- och undervisningslokaler. Sedan skriver man att genom en särskild högskolekoncern garanteras det inflytande över lokalbehovet som universitet och högskolor efterlyst samtidigt som man når de fördelar som valet av förvaltning i aktiebolagsform innebär.

Men utvecklingen för Akademiska Hus har gått i omvänd riktning. Från ett servicebolag med en långsiktigt hållbar förvaltning av fastigheterna för högskolans behov till ett bolag som i allt väsentligt liknar ett strikt vinstdrivande fastighetsbolag, som utger sig för att verka i full konkurrens med andra aktörer på fastighetsmarknaden och med en ägare som kräver årlig avkastning på sitt kapital.

En ökad aktiv marknadsanpassning av hyror och statens tydliga avkastningskrav går helt enkelt före ambitioner om att stötta en långsiktigt relevant och rimlig hyressättning för landets universitet och högskolor. En förutsättning som naturligtvis bör gälla samtliga lärosäten oavsett fastighetsägare.

Om lärosätena formellt, som ibland har föreslagits, hade varit ägare till Akademiska Hus så hade en utdelning hamnat hos universitet och högskolor. Men Akademiska Hus har med nuvarande ägardirektiv inga möjligheter att låta lärosätena ta del av utdelningar av detta slag. Årlig avkastning, marknadshyror och procentspann för soliditeten är långt viktigare än att bibehålla så mycket som möjligt av högskolans anslag för utbildning och forskning.

Vi anser att Akademiska Hus är i stort behov av ett nytt ägardirektiv som tydligt fastslår att bolaget är till för en långsiktigt hållbar och ekonomiskt rimlig fastighetsförsörjning inom högskolesektorn.

Alternativt bör formen för fastighetsförsörjning för landets universitet och högskolor förändras så att lärosätena i egenskap av ägare får del av de värden som ansamlas i fastigheterna och de vinster som uppstår i fastighetsförvaltningen.

Akademiska Hus ska inte fungera som regeringens kassako för att omvandla forsknings- och utbildningsanslag till reformutrymme inom andra delar av samhället. Det är varken en strategisk, långsiktig, transparent eller renhårig politik.

 

Stefan Bengtsson, Chalmers tekniska högskola
Romulo Enmark, Försvarshögskolan
Karin Henriksson-Larsén, Gymnastik- och idrottshögskolan
Pam Fredman, Göteborgs universitet
Marita Hilliges, Högskolan Dalarna
Björn Brorström, Högskolan i Borås
Maj-Britt Johansson, Högskolan i Gävle
Mikael Alexandersson, Högskolan i Halmstad
Håkan Pihl, Högskolan Kristianstad
Sigbritt Karlsson, Högskolan i Skövde
Kerstin Norén, Högskolan Väst
Åsa Bergenheim, Karlstads universitet
Anders Hamsten, Karolinska Institutet
Maria Lantz, Konstfack
Marta Kuzma, Kungl. Konsthögskolan
Cecilia Rydinger Alin, Kungl. Musikhögskolan
Peter Gudmundson, KTH
Helen Dannetun, Linköpings universitet
Johan Sterte, Luleå tekniska universitet
Torbjörn von Schantz, Lunds universitet
Cecilia Christersson, Malmö högskola
Anders Söderholm, Mittuniversitetet
Karin Röding, Mälardalens högskola
Paula Crabtree, Stockholms konstnärliga högskola
Astrid Söderbergh Widding, Stockholms universitet
Peter Högberg, Sveriges Lantbruksuniversitet
Moira von Wright, Södertörns högskola
Lena Gustafsson, Umeå universitet
Eva Åkesson, Uppsala universitet
Jens Schollin, Örebro universitet

Tyck till
Tyck till