Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Världsbankschefen: Våga höja fastighetsskatten

  • Världsbankschefen Augusto Lopez Claros. Foto: Jonas Eng

De svenska politikerna borde våga sig på den heliga fastighetsskatten och högre beskattning av konsumtion och i stället sänka skatterna på vinst och arbete. Både näringslivet och tillväxten skulle gynnas. Det är Världsbankschefen Augusto Lopez Claros recept.

Det är mycket som ska avhandlas när Augusto Lopez Claros, analyschef på Världsbanken, besöker Stockholm för att prata om det svenska näringslivsklimatet. Socialdemokraten Jennie Nilsson, ordförande för näringsutskottet, och moderaten Niklas Wykman, ledamot i skatteutskottet, sitter med och håller med om det mesta. Mycket fungerar bra i Sverige men det finns utrymme för förbättring. Något måste göras åt de sjunkande svenska skolresultaten som riskerar att slå mot både tillväxten och näringslivet på sikt.

Men när det gäller skattesystemet börjar politikerna skruva lite på sig. Augusto Lopez Claros föreslår ett skifte mot lägre skatter på vinster och arbete och högre skatter på fastigheter och konsumtion för att underlätta för företagandet.

”Det finns studier som indikerar att ni faktiskt skulle kunna bättra på tillväxten”, säger han.

Fastighetsskatten är notoriskt impopulär bland svenskarna. Inför höstens budget upprepade finansminister Magdalena Andersson samma besked – det blir ingen fastighetsskatt. Svenskarna tycker helt enkelt för illa om den. Men bland ekonomerna är den kontroversiella skatten populär.

”Jag närmar mig det här med ekonomhatten på”, säger Augusto Lopez Claros efter seminariet. ”Alla skatter ger upphov till distorsioner i marknaden men det finns en hierarki.”

Inom forskningen råder en bred konsensus kring att fastighetsskatt har en mindre effekt på investeringar och företagande än till exempel arbetsgivaravgifter. Detsamma gäller för momsen.

”Om ni skiftade 1 procent av BNP från kombinationen av beskattning av bolag och arbete till beskattning av konsumtion och fastigheter skulle inkomsten per capita kunna öka med mellan 0,25 och 1 procent allt annat lika”, säger Augusto Lopez Claros.

”Vi pratar inte om en stor omstrukturering av skattesystemet här. Det här är visserligen modeller och de har sina begränsningar men siffrorna är signifikanta.”

Inte minst blir frågan relevant när Augusto Lopez-Claros upprepar den kritik som Internationella valutafonden riktade mot Sverige i sin årliga utvärdering av den svenska ekonomin tidigare i veckan. Enligt båda institutionerna håller den svenska arbetsmarknaden i själva verket på att utvecklas till två olika marknader där framför allt lågutbildade och utrikesfödda riskerar att hamna helt utanför arbetsmarknaden.

En del av ekvationen handlar om kostanden för arbetskraften, enligt Hulya Ulku, senior ekonom på Världsbanken som också är med på seminariet.

”Statistiken visar igen och igen att Sverige har bland de högsta kostnaderna för arbetskraft bland OECD-länderna”, säger hon.

Augusto Lopez Claros passar också på att leverera en känga till den svenska bostadspolitiken. Framför allt var han förvånad över regelverket kring nybyggnation och de långa rättsprocesser som fastighetsbolag kan hamna i. Världsbankschefen säger att han inte sett något liknande i något annat jämförbart land summerar sin förvåning i en talande fråga:

”Vad är det i er kultur som har gjort att ni accepterar den här situationen och bara lever med den på ett så fatalistiskt sätt?”

Tyck till
Tyck till