Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Vi måste prata om sjukskrivningarna

Sjukskrivningarna i Sverige har börjat bli fler igen och enligt en prognos från Försäkringskassan fortsätter trenden. När sjukfrånvaron tidigare har ökat har den ofta accelererat snabbt, skriver Laura Hartman, analysdirektör på Försäkringskassan.

Sjukfrånvaron har ökat sedan 2010. I den prognos vi i går lämnade till regeringen fortsätter uppgången. Den är större än vad vi bedömde i höstas. Vi förutser en ökning av utgifterna för sjukpenning med 3,8 miljarder kronor från 2014 till 2015. För 2015 skrivs prognosen upp med 1 miljard kronor, från 30,5 till 31,5 miljarder.  

Sjukfrånvaron ökar. Det gäller såväl de första 14 dagarna då arbetsgivaren betalar sjuklön som den sjukfrånvaro som ersätts av Försäkringskassan via sjukpenning. Detsamma gäller om sjukfrånvaron mäts via arbetskraftsundersökningarna. Ökningen av inflödet i nya sjukskrivningar har tidigare underskattats. Däremot tycks våra bedömningar av ökningarna i sjukfallens längd hålla.

Historiskt har sjukfrånvaron varierat kraftigt. Samtidigt saknas en teori för vad som är normal sjukfrånvaronivå. Men den historiska utvecklingen och de faktorer som ligger bakom den kan trots allt användas för att förstå den aktuella utvecklingen.

När sjukfrånvaron tidigare har vänt uppåt har den ofta accelererat snabbt. Vid dessa vändningar har inflödet av nya sjukskrivningar ökat liksom sjukskrivningarnas längd. Det sistnämnda mönstret ser vi också nu. Förändringen är inte lika snabb eller kraftig som vid den senaste uppgången i slutet av 1990-talet, men trenden är stigande.

I första hand ökar sjukskrivningarna bland anställda. Däremot har sjukskrivningslängderna för arbetslösa ökat mer. Hälften av ökningen i antalet sjukskrivna bedömer vi vara en effekt av de reformerade reglerna inom sjukersättningen. Fler blir kvar i sjukförsäkringen efter att reglerna för att beviljas sjukersättning (det som tidigare kallades förtidspension) skärptes 2008 samtidigt som den tidsbegränsade sjukersättningen togs bort.

Vi ser också att kvinnors sjukfrånvaro ökar snabbare än männens. Även antalet sjukskrivna i psykiska diagnoser, som i dag utgör den vanligaste sjukskrivningsorsaken för både kvinnor och män, ökar. Mönster som går igen i olika sektorer, branscher och yrken, särskilt framträdande är utvecklingen inom vård, skola och omsorg.

De sektorer som uppvisade högst sjukfrånvaro 2002 minskade snabbast fram till 2010, men det är också de som nu ökar snabbast.

Vår prognos är att vi inte kommer att se en lika kraftig ökning som den vi såg vid millennieskiftet. Utvecklingen fortsätter under 2015 för att därefter avta. Vår bedömning är att den så kallade rehabiliteringskedjan dämpar ökningstakten. Fastställda tidpunkter och skärpta kriterier för bedömningar av arbetsförmågan ökar sannolikheten att sjukfall avslutas under det första sjukskrivningsåret.

Det går inte att identifiera någon enskild faktor som förklarar upp- och nedgångarna. Deras betydelse varierar över tid, samtidigt som de kan samverka och förstärka varandra. De viktigaste faktorerna som påverkat nivån är samspelet mellan förtidspensionssystemet och regelförändringar i sjukförsäkringen, arbetsmarknadsläget och villkoren på arbetsmarknaden, samt olika aktörers möjligheter att utveckla sjukförsäkringsprocessen.

Mönstret har varit att uppgångar i sjukskrivningar har lett till längre sjukskrivningar, som resulterat i övergångar till förtidspension, eller som det heter i dag sjukersättning och aktivitetsersättning. Det finns en samvariation mellan inflöde och varaktighet, som förstärkt de aktuella uppåt- eller nedåtgående trenderna i sjukfrånvaron. Vi kan heller inte utesluta att mängden sjukskrivningar i sig påverkar människors beteende och därigenom förstärker trenderna.

Sverige har i dag en historiskt låg nivå på den sammanlagda sjukfrånvaron. Men sedan 2010 har vi sett en tydligt ökande trend i sjukskrivningar. Därför är det viktigt att alla som har en roll i sjukskrivningsprocessen för en faktabaserad diskussion om utvecklingen och hur den bör värderas och bemötas.

Eftersom sjukfrånvaron fortfarande ligger på en relativt låg nivå är det bra att den debatten förs nu. Försäkringskassan som kunskapsmyndighet bidrar aktivt med statistik, analyser och prognoser. Det är vår förhoppning att det ger underlag för bra och konstruktiva diskussioner.

Laura Hartman, analysdirektör, Försäkringskassan

 

Läs svar från Eva Nordmark, TCO, här.

Tyck till
Tyck till