Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Bostadsrättsavgifterna behöver inte höjas

  • De regler som styr redovisningen i bostadsrättsföreningar framstår inte som anpassade till bostadsrättsföreningarnas ekonomiska situation, skriver Carl Svernlöv och Daniel Stattin.

Förbudet mot progressiv avskrivning i bostadsrättsföreningar innebär inte i sig att föreningarna måste höja medlemmarnas avgifter. Därmed finns ingen anledning för en förening med god likviditet att vara rädd för de nya reglerna, skriver professorerna Daniel Stattin och Carl Svernlöv som har fått uppdraget att analysera reglerna.

Den 28 april 2014 meddelade Bokföringsnämnden att så kallad progressiv avskrivning inte är en godkänd metod för avskrivningar i bostadsrättsföreningar. Samtidigt är 2014 det år som tillämpning av de nya K-regelverken ska ske.

Få kan ha undgått att ta del av den debatt som förts i beslutets kölvatten. Förbudet innebär att många bostadsrättsföreningar måste gå över till så kallad linjär avskrivning.

Den praktiska effekten är att föreningar som tidigare använt progressiv avskrivning kan förväntas gå med redovisningsmässigt underskott på grund av ökade avskrivningar. Frågan som många nu ställer sig, är om dessa bostadsrättsföreningar kommer att behöva höja årsavgifterna (”hyran”) i syfte att kompensera för de ökade avskrivningarna.

Vi har fått i uppdrag av HSB, Bostadsrätterna, SBC, Riksbyggen och FAR att utreda vad som rättsligt gäller när en bostadsrättsförening redovisar underskott i resultaträkningen. I dag presenterar vi våra slutsatser som innebär följande.

  • En bostadsrättsförening kan redovisa underskott ett eller flera år och till och med en ansamlad förlust i det egna kapitalet utan att det innebär något ansvar för styrelseledamöterna, under förutsättning att likviditeten i föreningen är tillräcklig och att tillräckliga fonderingar görs för framtida underhåll. Under de förutsättningarna kan inte en räkenskapsmässig förlust under ett eller flera år i följd i sig vara ansvarsgrundande.
  • Om ett underskott kan hota bostadsrättsföreningens existens måste styrelsen vidta åtgärder för att hantera detta. Underlåter styrelseledamöterna att vidta åtgärder kan de bli skadeståndsskyldiga.

Den som är medlem i en bostadsrättsförening med god likviditet behöver alltså inte vara rädd för att föreningens styrelse på grund av lag skulle vara tvungen att chockhöja årsavgiften i syfte att täcka en redovisningsmässig förlust som uppstår till följd av att föreningen börjar tillämpa linjär avskrivning, såvida inte annat krävs i stadgarna.

Det är främst om bostadsrättsföreningens ekonomi är så ansträngd att underskott ett enstaka år äventyrar dess ekonomiska stabilitet som det kan ankomma på styrelsen att höja årsavgiften i syfte att skapa balans i föreningens ekonomi.

En sådan situation lär sällan uppstå i en förening vars styrelse uppfyller nämnda krav och där föreningens ekonomi som ett resultat av detta är sund.

Avslutningsvis kan påpekas att de regler som styr redovisningen i bostadsrättsföreningar inte framstår som anpassade till bostadsrättsföreningarnas ekonomiska situation. För många bostadsrättsföreningar finns det betydande övervärden i den fastighet som bostadsrättsföreningen äger.

Dessa övervärden visas inte i redovisningen, vilket kan medföra att en bostadsrättsförening som har en sund ekonomi samtidigt mycket väl kan redovisa ett bokföringsmässigt negativt eget kapital. I sådana situationer torde inte redovisningen ge en korrekt bild av bostadsrättsföreningens ekonomiska ställning. En sådan situation skulle motverkas av att likviditeten tillmättes större betydelse.

Det ingår inte i vårt uppdrag att föreslå redovisningsrättsliga regler för bostadsrättsföreningar, men det är angeläget att ett organ med rätt kompetens behandlar frågan.

Daniel Stattin, professor, Uppsala universitet
Carl Svernlöv, advokat, Baker & McKenzie. Adjungerad professor, Uppsala universitet

Tyck till
Tyck till