Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Klimatforskaren avfärdar skräckscenario

  • Foto: Torin Halsey

Visst blir jorden varmare, men de värsta katastrofscenarierna är osannolika. Med långsiktigt och tålmodigt arbete klarar vi klimatarbetet, säger klimatforskaren och meteorologen Lennart Bengtsson.

Nyligen presenterade klimatpanelen IPCC den andra delen (av fyra) av sin femte rapport (AR5), om effekter, sårbarhet och anpassning. Den första rapporten, om den vetenskapliga basen, presenterades i Stockholm i september i fjol.

Klimathotet är ännu allvarligare än förr, berättade medierna då. Läser man det finstilta i den nya delen av rapporten, ser man emellertid ordet ”om”. Om vi utgår från ett scenario på ett fyra grader varmare klimat, står vi inför de allvarliga hoten. Men varför ska vi utgå från fyra grader?

En av Sveriges kanske mest meriterade klimatforskare är Lennart Bengtsson. Han är professor vid universitetet i Reading i England, och slutade förra året som chef för jordvetenskaperna på rymdforskningsinstitutet ISSI i Bern. Han har en stor del av sitt liv arbetat i ledande klimatforskningsuppdrag utomlands och bara sporadiskt synts i svenska medier.

Till Di Agenda säger Lennart Bengtsson att medias rapportering om IPCC oftast bygger på missförstånd:

”Att jordens klimat långsamt blir varmare är ett faktum, liksom den likaledes långsamma havsstigningen på cirka 3 millimeter per år. Sedan slutet på 1800-talet har jordens temperatur dock bara ökat med omkring 0,8 grader, trots en markant ökning av växthusgaserna. Temperaturökningen har skett i en oregelbunden takt med bland annat en period av obetydlig uppvärmning under de senaste 16 åren. Under denna tid har heller ingen uppvärmning av havsytan skett”, säger han.

”Den långsiktiga klimatkänsligheten (temperaturökningen vid en fördubbling av halten av växthusgaser) kan på grund av begränsningarna i dagens klimatmodeller inte bestämmas tillfredsställande, men baserat på observerade data är den genomgående betydligt lägre än de värden på upp till 4 grader som förekommit i media”, säger han.

”De extrema väderhändelser som nästan dagligen rapporteras i media har heller inte blivit värre, vilket övertygande kan visas genom statistik över tropiska och utomtropiska stormar, tornados och diverse lokala översvämningskatastrofer.”

”De extrema väderhändelserna är i och för sig högst allvarliga med ökande skadeverkningar och kostnader. Dessa beror emellertid inte på att vädret blivit värre, utan på en mer utsatt befolkning och en mer omfattande infrastruktur”, säger Lennart Bengtsson.

”Det finns inte heller några som helst indikationer på så kallade tipping points, det vill säga att vädret plötsligt har börjat bete sig annorlunda. Extrema väderhändelser som den senaste vinterkylan i delar av USA och Kanada, det envisa regnandet i England samt mildvädret i Sverige är normala företeelser och en del av jordens klimat.”

Det finns en diskrepans mellan IPCC:s vetenskapliga rapport och dess sammanfattning för beslutsfattare (summary for policymakers). Den senare är i jämförelse alarmistisk. Hur ska man förstå det?
”Det föreligger enligt min uppfattning en obehaglig tendens, inte minst hos media men även av vissa företrädare inom IPCC, vilket vi sett efter den senaste rapporten, att överdriva väderfenomenen och skapa en atmosfär av upphetsning hos allmänheten i syfte att få stöd för drastiska åtgärder för att minska växthusgasutsläppen.”

”Här är det de vetenskapliga resultaten som först får ge vika, om de inte råkar vara dramatiska nog. Faktiskt är AR5 (den senaste rapporten) mindre dramatisk än IPCC:s tidigare rapporter, då den tonat ner både klimatkänsligheten och extrema väderhändelser.”

”Detta passar inte i den enkla katastrofbilden, så därför har man tolkat om detta. Vissa aktivister har till och med lyckats få det till att det extremt kalla vädret i USA under den senaste vintern också är en följd av växthusgasökningen. Det är med sådana åtgärder som vetenskapen förlorar sin trovärdighet.”

Den aktuella nya rapporten är byggd på vissa antaganden, som att om det blir 4 grader varmare kommer det att få dramatiska följder, vilket nödvändiggör olika politiska åtgärder. Detta ”om” är ju högst avgörande för hur utsagorna ska läsas. Hur ser du på saken?
”Enligt min uppfattning är detta ett helt felaktigt sätt att resonera. Man kan inte genomföra gigantiska investeringar baserade på hypoteser och lösa modellsimuleringar som inte ens har validerats mot observerade data.”

”De begränsade valideringar som gjorts indikerar dessutom att modellerna allmänt överdriver den globala uppvärmningen. Det finns ingen möjlighet att förutse framtiden på en tidskala av 50-100 år, vi kan bara följa vad tidigare generationer gjort och möta problemen när de händer.”

”Gör bara tankeexperimentet och gå tillbaka till våren 1914. I de områden där havet beräknas stiga får man göra som Holland har gjort med stor framgång. Man får helt enkelt anpassa sig till naturen.”

Hur bråttom är det med åtgärder för att hejda ökningen av växthusgaser? Vad bör vara vägledande i de ambitionerna?
”Det finns inga radikalkurer för att minska växthusgaserna, utan vad som krävs är ett långsiktigt tålmodigt arbete. Det är ingen panik med jordens klimat, det är mycket viktigare att ta tid på sig och genomföra åtgärder genomtänkt.”

”I stället måste samhället gå in och ta ett övergripande ansvar. I fråga om energiförsörjningen är det viktigt att satsa också på kärnkraft och ett mer effektivt utnyttjande av fossil energi, som säkert inte kan undvaras under detta sekel. Förnybar energi kommer att bidra, men sannolikt inte i så stor omfattning som många förställer sig.”

”Stora insatser behövs också för att effektivisera energianvändningen. Detta kräver dock omfattande investeringar i bättre bostäder och bättre kommunikationer.”

Energibranschen pekas ofta ut som en klimatskurk. Hur kommenterar du det?
”Energi kan inte undvaras, och vi bör inse att utan fossil energi till rimlig kostnad under de senaste 150 åren hade vi i dag sannolikt haft ett primitivt samhälle, sannolikt i sönderfall eller i bästa fall ett slags totalitärt medeltidsamhälle. I dag saknar fortfarande 1,3 miljarder människor på jorden tillgång till el.”

”Den obetydliga uppvärmning vi hittills haft är harmlös, men helt klart kan problem mot senare hälften av detta sekel inte uteslutas, och det är nödvändigt att världen utvecklar mer effektiva metoder att producera och använda energi.”

”Emellertid, hur man än ser på saken så har 25 års klimatpolitik hittills varit ett magnifikt misslyckande. Växthusgaserna har fortsatt att öka i allt snabbare takt trots kolossalt kostsamma satsningar.”

”I stället för att satsa krafterna på långsiktiga hållbara insatser på ett brett forskningsprogram, så har resurserna plottrats bort på politiskt ytliga åtgärder. Till exempel gigantiska satsningar på vindkraft som knappast kommer att bidra nämnvärt till att minska koldioxidutsläppen, snarare motsatsen, eftersom baskraft inte kan undvaras.”

”Vad vi behöver är fler ingenjörer och färre miljöaktivister. Man borde snarast satsa på utbyggd kärnkraft samt att så snabbt som möjligt ersätta kol med gas. Det finns på lång sikt ingen realistisk möjlighet att ersätta fossil energi med enbart förnybar energi, knappast ens i Sverige, i vart fall inte om man inte bygger ut de nu skyddade älvarna. Härtill kommer givetvis fortlöpande insatser för att reducera och effektivisera energianvändningen.”

Denna artikel är hämtad från Di Agenda, en av de nya Di-sajter som riktar sig till dig som måste vara extra välorienterad. De tre först lanserade sajterna är :

  • Di Agenda Energi, som ger dig koll på framtidens elmarknad - aktörerna, dagordningen och energislagen.
  • Di Agenda Utrikeshandel, som hjälper dig att navigera i en komplex global ekonomi.
  • Di Agenda Vård Omsorg, som ger dig koll på morgondagens vård och omsorg.

Klicka här för att prova på Di Agenda.

Tyck till
Tyck till