Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Riksbanken slår tillbaka

  • Foto: Joey Abrait

Riksbanken slår nu tillbaka mot Paul Krugman, som gått till hård attack mot penningpolitiken. Magstarkt, oseriöst och delvis felaktigt är vice riksbankschef Per Janssons omdöme.

Ekonomipristagaren Paul Krugman gick under påskhelgen i ett par artiklar i New York Times till attack mot Riksbanken. Enligt Paul Krugman löper Sverige på grund av för stram penningpolitikrisk att gå samma väg som Japan. Stjärnekonomen hävdar att Sverige befinner sig i deflation, allmänt sjunkande priser, som ett utslag av Riksbankens ”sadomonetarism”.

”Han dömer ut både svensk ekonomi och den svenska penningpolitiken på ett ganska grovt sätt. Det känns lite konstigt för mig när man ser att Sverige hade den näst högsta tillväxten i EU under fjärde kvartalet 2013 och den svenska arbetsmarknaden har klarat sig betydligt bättre än den amerikanska sedan 2008, med både stigande sysselsättning och växande arbetskraft. I USA har arbetslösheten mest fallit på grund av att folk har lämnat arbetskraften. Det kan inte rimligen vara en bättre arbetsmarknad än den vi haft i Sverige”, säger vice riksbankschef Per Jansson.

”Jag tycker också att hans beskrivning av händelseutvecklingen sedan 2010 är rätt så konstig. Han verkar inte ha noterat att tillväxten i Sverige 2010 var rekordhög, att vi hade en KPIF-inflation på runt 2 procent och att i stort sett alla ekonomiska indikatorer pekade uppåt. Mot den bakgrunden tycker inte jag att det var särskilt konstigt att man försiktigt började höja räntan från en mycket låg nivå.”

Per Jansson konstaterar att inflationen mätt med KPI visserligen var minus 0,6 procent i mars men säger att det inte är detsamma som deflation.

”Hans inlägg är märkligt ur flera synvinklar. Först och främst finns inget farligt deflationsscenario i Sverige just nu. KPI-måttet var negativt i mars men det beror i första hand på att Riksbanken har sänkt räntan. Rensar man för det så är inflationen noll. Det är en låg inflationstakt, vilket vi noterat. Det är också skälet till att vi har sänkt både räntan och räntebanan.”

Men den underliggande inflationen är ändå den lägsta sedan 1998. Finns det inte en poäng med att vara vaksam på riskerna för deflation?
“Absolut. Vi har naturligtvis noterat att inflationen är låg. Om du följt vad som hänt sedan oktober när vi började få påtagligt lägre inflation än vi hade räknat med så har vi haft mycket mer fokus på inflationen på kort sikt än vi hade tidigare och vi har även sänkt räntan och dragit ned räntebanan. Det jag vänder mig mot är att beskriva det som ett farligt deflationsscenario. Där är vi inte i Sverige idag. Att jämföra med Japan är rätt magstarkt.”

Sannolikheten för deflation är en sak. Hur ser du på att konsekvenserna av deflation är betydligt värre än konsekvenserna av inflation, som ju går att åtgärda genom att höja räntan?
”Det ligger det en hel del i. Det har att göra med den undre gränsen för räntan. Det är därför det är så farligt om inflationstakten blir negativ under ett antal månader. Om det arbetar sig in förväntningsbilden, så att folk verkligen upphör att konsumera för att de förväntar sig ytterligare prisfall framöver. Det är den processen som är farlig och den gäller det definitivt att undvika och det är ett av skälen till att vi trycker på ganska tydligt nu. Vi har fokus på inflationen på kort sikt. Det som har hänt sedan oktober i fjol har ändrat vågskålen lite grann. Vi ser ett större behov av att agera än vi gjorde tidigare.”

Vill du specificera ”ett antal månader”?
”Man kan inte nagla fast en siffra på hur många månader det är. Poängen är att det behöver vara under en viss tidsperiod. Det behöver också vara kopplat till en svag efterfrågeutveckling och arbetar sig in i förväntansbilden.”

Men handlar det om mer eller mindre än, säg, ett halvår?
”Det beror på hur förväntningarna påverkas. Men det är klart att risken för att det ska arbeta sig in i förväntningarna blir större ju längre en sådan process pågår.  Men att vi nu har en låg KPI-siffra, mest beroende på att Riksbanken har sänkt räntan – rimligen en politik som Paul Krugman tycker är bra – det känns ju inte riktigt seriöst att påpeka att detta skulle vara ett japanskt scenario.”

Vad säger du om Paul Krugmans kritik mot att penningpolitiken först motiverades med inflationsrisken och sedan med oro för den finansiella stabiliteten?
”Jag tycker att vi har varit tydliga hela tiden med att i Sverige har det mest handlat om realekonomisk stabilitet i olika tidsperspektiv. Den finansiella stabiliteten har vi aldrig betonat särskilt mycket i det här sammanhanget. Bankerna är starka och det har sällan varit så att bostadslån har lett till kreditförluster i bankerna. Däremot kan man ju få en utveckling där det längre fram - via konsumtionseffekter framför allt, när folk uppfattar att de behöver göra korrigeringar i sina balansräkningar - kan få nedgångar i konsumtionen på liknande sätt som man fått i Danmark. Det blir då ett realekonomiskt problem. Var han har fått det här med finansiell stabilitet ifrån är jag lite osäker på.”

Vad har det för betydelse för Riksbanken när det kommer så här skarp kritik från en så pass högprofilerad ekonom?
”När han formulerar sig på det här sättet och ibland inte riktigt har ordning och reda på fakta som han använder, då är det viktigt att vi kommer ut och bemöter det. Det är naturligtvis olyckligt när en sådan person skriver på det överförenklade och delvis felaktiga sättet.”