Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Slopa inte avdragsrätt för pensionssparande

I förra veckan aviserade regeringen att de stegvis tar bort avdragsrätten för privat pensionssparande. Vi anser att regeringen väljer fel väg att gå, skriver sju toppchefer i försäkringsbranschen.

Regeringen föreslog den 20 februari att avdragsrätten för privat pensionssparande slopas. Förslaget innebär att avdraget sänks från 1 000 kronor per månad till 200 kronor per månad från och med 2015 för att sedan tas bort helt 2016.

Vi anser att det är mycket olyckligt att regeringen väljer att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande utan att någon närmare analys av behovet av privat pensionssparande har gjorts. Inom EU pågår arbeten i rakt motsatt riktning för att säkra att individer får en tillräcklig pension genom att stimulera till ökat sparande inom tjänstepension och privat pensionssparande.

Genom pensionsreformen gavs enskilda individer ett ökat ansvar för sin pension och Pensionsmyndigheten förmedlar i dag tydligt budskapet att pensionen består av tre delar: allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande. Pensionsmyndighetens egna beräkningar visar att en person född 1970, som går i pension vid 65 års ålder, beräknas få en pension som endast uppgår till omkring 45 procent av slutlönen. Det är långt ifrån tillräckligt för de flesta att leva på.

Den slopade avdragsrätten innebär inte att skatteintäkterna totalt sett ökar. Det handlar enbart om att skatteintäkterna förskjuts i tiden – de ökar i nutid, men minskar i stället i framtiden. Regeringen lyfter fram investeringssparkonton som ett alternativt sparande till pensionen. Investeringssparkonton är emellertid något helt annat än privat pensionssparande. Det som skiljer pensionssparandet från annat sparande är försäkringsinslaget. Därigenom kan den försäkrade säkra livsvariga utbetalningar, oavsett hur mycket individen har hunnit spara ihop före pensionsåldern. Samma bärande försäkringsidé gäller för övrigt inom det allmänna pensionssystemet.

En annan väsentlig skillnad jämfört med andra sparandeformer är att pensionssparandet är bundet. Pensionssparandet är inte på något sätt tillgängligt för konsumtion i nutid. Det är inte möjligt att ta ut. Det går inte heller att öka sin konsumtion i dag genom att belåna sitt pensionskapital.

Utifrån ett konsumentperspektiv fyller avdragsrätten inom pensionssparandet därför en mycket stor roll. Den innebär att individer inte lockas att konsumera upp sitt pensionssparande i förtid utan att i stället spara pengarna till tiden som pensionär. Forskning visar nämligen att individer ofta har ett kortsiktigt perspektiv i sitt sparande. De konsumerar hellre i dag än i morgon. Det behövs därför någon form av morot för att få folk att avstå från konsumtion i nutid för att istället spara till sin framtida pension.

Dagens avdrag utgör också ett viktigt riktmärke för hur mycket som är rimligt att pensionsspara. När regeringen nu sänker avdragsrätten till 200 kronor och sedan till 0 kronor ger det en olycklig signal om att privat pensionssparande inte längre behövs, vilket Svensk Försäkring och dess medlemsföretag starkt ifrågasätter.

Vi håller med om att dagens utformning av pensionssparandet kan ge olyckliga skatteeffekter, särskilt som nivån för den framtida inkomstskatten är okänd. Vi anser dock att regeringen väljer fel väg att gå.

I ett läge där behovet av pensionssparande är högre än någonsin tidigare borde regeringen i ett första läge analysera behovet av pensionssparande. Om en sådan analys visar på ett behov av ökat sparande är nästa steg att analysera möjliga vägar att uppfylla detta behov.

Försäkringsbranschen är gärna med och bidrar i en sådan diskussion. En utgångspunkt för ett sådant arbete bör vara att pensionssparandet ska behandlas lika, oavsett inkomst, eftersom vi är måna om alla medborgares ekonomiska situation efter pensionering.

Christina Lindenius, vd, Svensk Försäkring
Bengt-Åke Fagerman, koncernchef Skandia och styrelseordförande i Svensk Försäkring
Britta Burreau, vd Nordea Liv & Pension
Peter Dahlgren, chef Pension och försäkring, SEB
Sten Dunér, vd, Länsförsäkringar
Jens Henriksson, koncernchef och vd, Folksam
Sarah McPhee, vd, SPP

Tyck till
Tyck till