Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Nästa finansministers mardröm

  • Foto: MAJA SUSLIN / TT

Statens väntade underskott 2015 har exploderat med 40 miljarder sedan i somras, enligt Riksgäldens nya prognos. Och statsskulden tickar uppåt.

Riksgälden räknar med att statens budgetunderskott uppgår till 51 miljarder kronor nästa år. Det innebär en uppräkning med hela 40 miljarder kronor jämfört med myndighetens tidigare prognos från i juni i år.

Myndighetens nya utsikter bäddar för en ordentligt knepigare sits för den finansminister som ska ratta statsfinanserna efter extravalet den 22 mars.

”Det beror framför allt på att svagare ekonomisk tillväxt dämpar skatteinkomsterna, men också på att vissa utgifter ökar”, skriver Riksgälden.

Riksgälden skriver rejält ned sina prognoser för Sveriges BNP-tillväxt med 0,8 procentenheter för både 2014 och 2015, till 1,9 respektive 2,2 procent.

”Den sämre utvecklingen i omvärlden, framför allt i euroområdet, innebär att exporten växer långsammare än väntat och att återhämtningen förskjuts framåt i tiden”, kommenterar riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Riksgälden räknar med att arbetslösheten kommer att uppgå till 8,0 procent i år, 7,7 procent 2015 och 7,5 procent 2016. I juni räknade Riksgälden med 7,9 procents arbetslöshet för helåret 2014 och 7,4 procent 2015.

Hälften av det nya budgethålet förklaras med att skatteinkomsterna och utdelningarna från statens aktier väntas bli 12 respektive 7 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen i juni.

”Resterande del av förändringen förklaras av ökade utgifter, främst på grund av volymförändringar i transfereringssystemen”, skriver Riksgälden.

”Exempelvis ökar utgifterna för migration med 9 miljarder kronor och socialförsäkring med 3 miljarder kronor jämfört med föregående prognos. Därutöver ökar vidareutlåningen till Riksbanken och räntebetalningarna på statsskulden”, skriver Riksgälden.

Riksgälden hanterar svenska statens skulder och finansieringsbehov. Underskott i statsbudgeten motsvaras av ett nettolånebehov.

För 2014 spår myndigheten ett budgetunderskott på omkring 60 miljarder kronor, vilket är i linje med tidigare prognos. 2016 väntas budgetunderskottet krympa till 13 miljarder kronor och BNP-tillväxten stiga till 2,7 procent, enligt Riksgäldens prognos.

Riksgälden beräknar att det finansiella sparandet i staten blir -1,3 procent i förhållande till BNP 2014. För 2015 förbättras sparandet till -1,2 procent av BNP och 2016 väntas det bli -0,3 procent av BNP.

Statsskulden blir 1.380 miljarder kronor i slutet av 2014, enligt Riksgäldens bedömning. Därefter väntas den stiga till 1.419 miljarder kronor i slutet av 2015 och 1.431 miljarder i slutet av 2016. Det kan jämföras med prognoserna i juni om 1.365 respektive 1.372 miljarder för 2014 och 2015.

Riksgälden påpekar att mot bakgrund av den stora osäkerhet som rådde inför riksdagens budgetomröstning så bygger prognoserna för nettolånebehovet på ett antagande om oförändrade regler för inkomster och utgifter.