close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Fredliga fack – en myt

Publicerad 2014-12-08 05:00

Foto: Johan Nilsson

Bilden av den svenska arbetsmarknaden är att konflikterna är få och att parterna kommer överens. Vi vill med nya mått visa att arbetsmarknaden är mindre fredlig än vad som ofta påstås, skriver sju företrädare för branschorganisationer.

Svensk arbetsmarknad beskrivs ofta som fredlig, sett till det relativt låga antalet strejkdagar. Vi vill ifrågasätta den bilden. En rapport med ny statistik som Svenskt Näringsliv presenterar i dag visar att det under de senaste fyra åren lades i snitt drygt tre varsel om stridsåtgärder varje månad av fackliga avtalsparter. Att detta påverkar kollektivavtalens innehåll och företagens konkurrensförmåga i en globaliserad värld är otvetydigt.

Annons:

Svenskt Näringsliv har granskat alla varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad från 2011 till och med september 2014. Totalt sett lades under denna period 240 varsel riktade mot arbetsgivare, utöver sådana varsel som syftar till att få kollektivavtal, på svensk arbetsmarknad. 146 varsel kom från fackförbund med kollektivavtal, det vill säga exklusive varsel från Syndikalisterna och andra fackförbund som inte tecknar kollektivavtal. Det är drygt tre varsel varje månad.

”De mest konfliktbenägna fackförbunden har fallande medlemstal bland de yrkesaktiva.”

De flesta av dessa varsel leder inte till att strejk bryter ut. Men det är vad som krävs för att de ska noteras i Medlingsinstitutets årliga redovisningar av förlorade arbetsdagar till följd av konflikter på arbetsmarknaden. De senaste åren har konfliktdagarna varit relativt få, vilket har bidragit till beskrivningen av arbetsmarknaden som fredlig. Bilden är att det finns en balans mellan de förhandlande parterna – fack och arbetsgivare – som leder fram till välavvägda avtal. Detta är till stor del en myt.

Att ett kollektivavtal träffas utan konflikt döljer att redan varslet, eller varslen, orsakar skador och avskräcker från konflikt. Ett varsel innebär alltid skadeverkningar då en hotande arbetsmarknadskonflikt skapar osäkerhet bland kunder om ett företags leveransförmåga. Förlorad försäljning och direkta kostnader för att förbereda en hotande konflikt är typiska effekter.

Ett varsel om konfliktåtgärder kan emellertid ha mer eller mindre stora direkta skadeverkningar. Medlingsinstitutet konstaterar mycket riktigt i årsrapporten 2013 att ”ett offentliggjort varsel kan få samma ekonomiska effekt som en verkställd stridsåtgärd”.

I Svenskt Näringslivs värdering av den direkta skadan av de senaste årens fackliga varsel i tvister mellan avtalsparter noteras att drygt 15 procent av varslen hade måttliga skadeverkningar och 40 procent hade betydande skadeverkningar. Nära 45 procent bedöms ha orsakat kraftiga skadeverkningar.

Allt fler företag verkar i internationell konkurrens och är utsatta för pris- och förändringstryck, men är också sårbara för störningar. Därför bör det ses som ett samhällsproblem att svenska företag återkommande drabbas av varsel om så kallade sympatiåtgärder. Detta trots att de har ingått avtal med sina fackliga motparter som innebär fredsplikt och trots att de inte kan påverka den egentliga konflikten. Ändå utgör sympativarslen en ökande andel av konfliktbeskeden.

Under de tre första kvartalen 2014 har hela 25 av 36 varsel gällt varsel om sympatiåtgärder. Även om företag och branscher kortsiktigt klarar att anpassa sina verksamheter till enstaka fackliga varsel om stridsåtgärder, är det allvarligt med en kultur av återkommande konfliktbesked mot företagen. Det skadar relationerna och förtroendet mellan parterna och ytterst den modell med kollektivavtal vi har.

Det är stora skillnader mellan fackförbunden när det gäller konfliktbenägenhet. De mest konfliktbenägna fackförbunden har fallande medlemstal bland de yrkesaktiva och har en utpräglat kollektiv syn på lönesättning.

 Samtidigt finns det många fackförbund som inte har varslat om stridsåtgärder någon gång under den undersökta perioden. De är i flera avseenden motsatsen till de mest konfliktbenägna förbunden.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen med kollektivavtal bygger på att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan parterna och en vilja att ta ansvar för att avtalen får ett tidsenligt och för företag och medarbetare attraktivt innehåll. Den närmast obegränsade stridsrätten snarare understryker detta än legitimerar ständig facklig strid.

Vi vill med nya mått visa att arbetsmarknaden är mindre fredlig än vad som ofta påstås. Hur detta påverkar avtalens innehåll och företagens konkurrensförmåga bör vara föremål för fortsatt belysning och politisk debatt. Det är angeläget för att vår gemensamma svenska modell ska fortsätta ha den legitimitet och styrka som krävs för att den ska klara av att bära de alltmer ökade kraven i en globaliserad värld.

Mattias Dahl, Svensk Handel
Per Hidesten, Industriarbetsgivarna
Elisabeth Holming-Schiller, Transportgruppen
Jonas Stenmo, Almega
Anders Weihe, Teknikföretagen
Christer Ågren, Svenskt Näringsliv
Mats Åkerlind, Sveriges Byggindustrier
Artikelförfattarna företräder samtliga sektorer inom Svenskt Näringsliv i arbetet för förändrade konfliktregler.

Tjänster

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
I dag 2,65 Pkt
2016-05-26 09:00 - 17:30
OMXSPI 0,55% 488,49

OMXSPI

0,55%

Skapad 2016-05-26 17:30

Stål drog loket

BÖRSEN. Stockholmsbörsen steg för tredje dagen på raken. SSAB blev dagens vinnare.

Annons:
Annons:

Etiketter i denna artikel

Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt april 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
GARO
11,04
NOMI
-11,11
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)