Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Ledare

Ledare: Det blir regeringskris oavsett hur SD röstar

  • SPLITTRAT. Statsminister Stefan Löfven klargjorde i New York att Förbifarten ska byggas. Synd bara att hans ministerkolleger inte håller med om vad regeringen beslutat. Foto: Linus Sundahl-Djerf / TT

Förbifarten ska byggas. Den ska inte byggas. Två besked från samma regering.

Det första uttalandet gjorde statsminister Stefan Löfven i New York i förra veckan. Det andra budskapet gav Miljöpartiets talesperson i trafikfrågor, Karin Svensson Smith, till SVT:s Agenda.

Tydligare bevis än så finns knappast på att de två koalitionspartierna har mycket olika utgångspunkter och inte några synbara ambitioner att komma överens i de känsliga frågorna.

Utsikten är mycket liten att S och MP ska göra en historisk kompromiss i stil med när alliansen kom överens om kärnkraften. I stället skjuter regeringen över beslutet till Stockholms stads politiker (utan att förklara på något godtagbart sätt varför dessa ska få så stort inflytande).

Men även Stockholm styrs av S i samarbete med MP (samt V och Fi). Varför skulle det gå lättare att besluta på lokal nivå – med tanke på att Stockholms ledande socialdemokrat Karin Wanngård var på plats och applåderade strax före valet när de första spadtagen togs vid det som var tänkt att bli tunnelmynningen?

Regeringen kommer över huvud taget att få svårt att nå kompromisser – partierna är mycket oense även på andra områden. I går var civilminister Ardalan Shekarabi (S) på Studieförbundet näringsliv och samhälle för att försvara överenskommelsen om stopp för vinst i välfärden. Han uppehöll sig vid kvalitetsbrister i privatdriven omsorg och kritiserade vinster, men intog ändå en hållning som är långt från den som Vänsterpartiet driver. Det är naturligtvis inte hållbart i längden – i just den här frågan är V att betrakta som ett regeringsparti, eftersom Stefan Löfven har accepterat partiets vetorätt.

Nu har oppositionen drivit igenom att riksdagen ska rösta om att omedelbart sätta i gång arbetet med Förbifart Stockholm och att Bromma flygplats ska vara kvar under kontraktstiden (och därmed underkänna en annan av regeringens undanmanövrer, som går ut på Brommas framtid ska inte avgöras i regeringskansliet utan att en separat förhandlingsperson ska få hand om frågan så att tid kan vinnas).

Karin Svensson Smith avfärdade det kommande riksdagsbeslutet – med hänvisning bland annat till att det är S och MP som sitter i regeringen. Så kan bara de politiker göra som inte har förmått inse att de företräder den svagaste regering som tagit över efter ett val – under hela efterkrigstiden.

Att regeringen är trängd visar sig inte bara i förhållande till det parlamentariska läget, utan också när det gäller lagstiftningsarbetet. I går kom de höga juristerna i Lagrådet med sitt yttrande över regeringens proposition om avskaffande av det obligatoriska vårdvalet i primärvården. Denna förändring, som uppenbarligen har stor symbolisk betydelse för bilden av regeringens handlingskraft, är tydligen så akut att regeringen lät bli att skicka förslaget till Lagrådet, utan det fick ske från riksdagens socialutskott – på initiativ av alliansledamöterna där.

Lagrådets yttrande är en närmast tillintetgörande sågning av lagförslaget. Eftersom regeringen har gjort en så undermålig beredning av förslaget bryter det mot grundlagen. Förberedelsearbetet ”är inte godtagbart” och propositionen kan ”inte ligga till grund för lagstiftning”. Räkna med att förslaget kommer att falla i riksdagen.

På onsdag ska riksdagen rösta om budgetramarna för 2015. Alla blickar riktas mot Sverigedemokraterna. Om partiet stöder alliansens budgetförslag blir det regeringskris. Det kan leda till kaos och till nya möjligheter (men knappast till nyval eftersom det bara är den sittande regeringen som kan besluta om en sådan sak, och det ligger varken i Socialdemokraternas eller i MP:s intresse).

Om SD lägger ned sina röster sitter regeringen kvar. Men det inträder ändå ett slags permanent regeringskris. För vad ska man annars kalla ett läge där de två partierna inte ens är överens om vad det är för politik som regeringen just har beslutat om?