ANNONS:
Till Di.se
Start Opinion Debatt

Debatt: Investering i kärnkraft är inte försvarbart nu

  • Foto: Tomas Oneborg

I går presenterade S och MP sin energiuppgörelse och om tre veckor medverkar Stefan Löfven vid sitt första möte med Europeiska rådet. Där väntas flera viktiga europeiska energibeslut fattas. Med all respekt för de europeiska målen bör vi i första hand fokusera på energisystemet i Sverige, skriver Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma.

Det finns inget bättre och mer lämpligt tillfälle att lägga fram en nulägesbild av den svenska energi- och klimatpolitiken. I går presenterade Energimyndigheten, i samråd med Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet, rapporten Kontrollstation 2015. Energimyndigheten släpper också en rapport om hur energi- och klimatpolitiken påverkar vår elintensiva industri. Dessutom släpper vi inom några veckor den nya versionen av rapporten som fick så mycket utrymme i partiledardebatten; Långsiktsprognosen 2014.

Kort och gott – så här ligger vi till:

Måluppfyllelse för 2020:

  • Målet om 50 procent förnybar energi – vi kommer att hamna på 55 procent.
  • Målet om 10 procent förnybar energi i transportsektorn – blir faktiskt 26 procent tack vare iblandning av biodrivmedel.
  • Målet om 20 procent minskad energiintensitet (energieffektivisering från 2008) – hamnar på 19 procent men är känsligt för BNP-tillväxt och om någon kärnkraftsreaktor stängs före 2020.
  • Målet om 40 procent minskade koldioxidutsläpp (från 1990) – kommer vi också att nå med hjälp av internationella utsläppsminskningar med 40 miljoner ton.

Många andra länder i Europa kommer att få svårt att nå målen som de har tilldelats för 2020. Denna höst kommer EU-kommissionen att ta beslut om ett nytt målpaket för 2030. Målen som ligger på bordet för Europa nu (inte enskilda länder) är 27 procent förnybar energianvändning, 40 procent minskning av koldioxidutsläpp jämfört med 1990, 30 procent energieffektivisering och 15 procent ökad så kallad inter-connectivity (det vill säga överföringskapacitet mellan grannländer).

Omvärlden påverkar oss. Vårt beroende av fossila bränslen är stort. 2012 importerade EU 5000 terawattimmar olja och naturgas till en kostnad på över 400 miljarder euro. Detta ses ibland som en säkerhetspolitisk risk eftersom det tidvis är politiska kriser mellan de exporterande länderna och EU. Ett annat sätt att se på det är att flera länder som exporterar olja och naturgas till EU är långt ifrån att leva upp till mänskliga rättigheter.

Med all respekt för de europeiska målen bör vi i första hand fokusera på energisystemet i Sverige. Energi är en förutsättning för konkurrenskraft och livskvalitet. Vår utmaning ligger efter 2020. Men för att säkerställa att vi möter denna utmaning måste vi nu ta en konstruktiv dialog om framtidens energisystem. Vi måste röra oss ifrån en ja/nej-debatt om enskilda energislag och i stället ta ett grepp om helheten.

Helheten ligger i ett åtgärdspaket som tacklar energieffektivisering, energiproduktion, lagring och överföring (elnätet). Och allt detta i en internationell kontext. Energiintressenter som näringslivet, intresseorganisationer och politiker vet mycket väl vad ”andra borde göra”, och det påpekas via seminarier, utredningar och debattartiklar. Nu är det dags för en konstruktiv dialog där alla tar ansvar.

En ny energikommission kan vara ett bra instrument för detta syfte. Underlaget för en diskussion finns, men underlag och fakta är värdelösa om de inte används i en konstruktiv dialog. Vi har ett gemensamt mål: ett hållbart energisystem för Sverige. Detta betyder konkurrenskraft, trygghet och minimal påverkan på människa, miljö och klimat.

Utmaningarna ligger efter 2020 men en konstruktiv dialog bör redan nu fokusera på fem viktiga frågor:

  • Framtiden för vattenkraften och kärnkraften, som står för runt 80 procent av Sveriges elproduktion. Vi kan och ska hitta lösningar där miljö- och energivärden går hand i hand. I nuläget är det osannolikt att det kommer att investeras i ny kärnkraft på vår avreglerade marknad – men vad händer då? Vi kan inte minska både på vattenkraft och kärnkraft, och i nuläget är en samhällsinvestering i kärnkraft inte försvarbar.
  • Transport: Tänka nytt för att minska fossilberoende. Satsa på biodrivmedel och elektrifiering.
  • Energieffektivisering: att driva utvecklingen som har så stor potential, och inte bara i ett användningsperspektiv utan över hela systemet i byggandet, transport, industri och lantbruk.
  • Miljöteknik: ett område med stora möjligheter i form av innovation, affärer och investeringar. Med Sverige rankat som en av världens mest innovativa länder ska och kan vi inte missa miljötekniktåget. Här finns en stor framtida tillväxtindustri.
  • Internationell kontext: Hur ser det framtida europeiska samarbetet ut när det gäller konkurrenskraft och energiförsörjningstrygghet? I väntan på en integrerad europeisk energipolitik ska vi driva ett regionalt nordiskt-nordvästligt europeiskt samarbete för att optimera energisystemet. Här finns konkurrenskraften för industrin med optimal resursfördelning och kostnadseffektivitet.

Vi har kunskapen och underlaget. Gårdagens uppgörelse mellan S och MP ger en riktning för nästa steg, och hjälper oss att fokusera på rätt saker i den svenska energipolitiken.

Börjar vi den konstruktiva dialogen nu kan vi ha kakan och äta den 2030.

Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten

Tyck till