Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Havsvind framtidens energi

Det byggs stora volymer havsbaserad vindkraft utanför Europas kuster. Men den kan stå på max 40 meters djup vilket begränsar var det kan byggas. Därför bör Sverige satsa på flytande vindkraftverk, skriver Johan Sandberg, globalt ansvarig för offshore förnybar energi, DNV GL.

Världens energifrågor blir bara svårare men också allt viktigare att lösa. När nu valspurten börjar ta fart kommer också Sveriges energiframtid i rampljuset och vi har flera svåra men viktiga beslut framför oss.

Storbritanniens nya reaktorer i Hinkley Point har exponerat kärnkraftens kostnader, och Europas satsning mot ett klimatvänligt energisystem undermineras av billigt kol som pressas hit av skiffergasen i USA. Samtidigt har satsningen mycket effektivt drivit ned kostnaden för förnybar energi. Landbaserad vindkraft byggs i dag för 30–50 euro per MWh, att jämföra med till exempel ny kärnkraft som kostar 110 euro per MWh.

Kostnadsreduktionen för vindkraft har sedan 1980-talet varit över 40 procent per decennium och den fortsätter med oförminskad kraft. Havsbaserad vindkraft byggs nu i stora volymer ute i Europa då havet har starkare och jämnare vindar och man kan bygga mycket stora turbiner.

De senaste offshoreturbinerna är enorma maskiner med över 170 meter rotordiameter och effekter på 6–8 MW. Men också här begränsas utbyggnaden till några få procent av världens hav; områden med max 40 meters djup såsom södra Nordsjön och delar av Östersjön.

Mot den här bakgrunden dyker nu en ny teknik upp på världens energikarta: den tredje generationens vindkraft – flytande vindkraftverk. Principen är enkel. En havsanpassad vindturbin byggs på ett flytande fundament som hålls på plats med ankare i havsbotten.

Hela strukturen flyter alltså och kan installeras ned till 900 meters vattendjup. Det gör att man kan bygga bortanför horisonten där de varken syns eller hörs och där vindarna är mycket starka och jämna. Dagens prototyper har visat sig producera full kraft cirka 50 procent av tiden.

Förutom att energitillgången ute på de stora oceanerna är i det närmaste oändlig så har tekniken flera andra starka fördelar:

  • Det finns en förutsägbarhet kring kostnader som varken kärnkraft eller fossila alternativ kan erbjuda. Strukturen består i princip bara av stål, glasfiber, samt elektroniska och mekaniska komponenter. Automatiserad produktion kommer driva ned kostnaderna i samma takt som den gjort på landbaserade turbiner och den kan snart ligga under ny kärnkraft, så småningom också under viss bottenfast havsbaserad vindkraft, samt gas och kol (med hög CO2-skatt). Dock troligen aldrig under den billiga landbaserade vindkraften.
  • Detta är en industri i sin linda och Sverige har fortfarande möjligheten att ta betydande positioner i vad som kan bli en stor exportindustri. På samma sätt som Danmark har tjänat miljarder på sin export av landbaserade turbiner så skulle Sverige kunna göra detsamma med flytande teknik.
  • Havsbaserade vindparker ger också lokala arbeten och stora områden med trålfria fiskezoner. Här skapas möjligheter för vattenbruk, livsmedelsproduktion och ett kontrollerat, hållbart fiske. Utfiskning av hotade arter skulle kunna bromsas i stora skyddade havsområden.
  • Framför allt kan denna nya teknik göra verklig skillnad för klimatet. Det finns ofta begränsningar i hur mycket förnybar energi som kan byggas på land, och världens stora städer ligger ofta vid kusten där havet nästan alltid är djupt. Här kan flytande vindkraft vara ett verkligt storskaligt alternativ för miljoner människor.

Ett bra exempel är Japan som efter Fukushima stängt ned över 50 kärnreaktorer (44 GW). De tvingas överge sina utsläppsmål och notan för importerad fossil energi är nu nästan ofattbart tung. Samtidigt har landet potential till över 1 300 GW med vindkraft ute över sina djupa hav. Därför leder Japan nu också utvecklingen av flytande vindkraft tillsammans med Norge, Storbritannien och Portugal.

Europas vindkraftsorganisation EWEA släppte i somras en rapport som visar att flytande vindkraft bara i Nordsjön kan försörja hela EU med el – fyra gånger om. Också det internationella energiorganet IEA tillskriver flytande vindkraft mycket stor potential.

Om Sverige ska lyckas komma med tåget mot en av framtidens mest lovande kraftkällor måste vi också våga satsa på hemmaplan. Både västkusten och isfria delar av Östersjön skulle passa bra för flytande turbiner. Vi har industrin, stålet, varven, ingenjörerna och entreprenörerna.

Framtidens energiteknik är världens just nu viktigaste industri.

Johan Sandberg, globalt ansvarig för offshore förnybar energi, DNV GL

Tyck till
Tyck till