Börs & Marknad Ledare Di TV Bil Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Chefsekonomer ger Borg bakläxa om skattesänkning

  • Foto: Jack Mikrut

En chefsekonom ställer sig bakom regeringens kommande skattesänkning, men två andra ser en tydlig risk att Anders Borg tvingar Riksbanken att höja räntan. I stället pekar de på ett antal andra saker som regeringen borde göra.

Nu varnar två ledande chefsekonomer för en oönskad sidoeffekt av regeringens skattesänkningspaket. I paketet, som totalt kommer att kosta drygt 16 miljarder kronor, utgör det femte jobbskatteavdraget den största delen.

”Vi ser en risk att huspriserna stiger och därmed hushållens skulder”, säger Swedbanks tillförordnade chefsekonom Anna Felländer, och konstaterar att ett lågt bostadsbyggande i kombination med att besluten kring makrotillsynen drar ut på tiden spär på effekten.

I förlängningen kan skattesänkningen därmed tvinga Riksbanken att höja styrräntan mer än den annars hade behövt, anser hon.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth är av samma uppfattning.

”Nu är risken att regeringen gasar samtidigt som Riksbanken känner behov av att bromsa hushållen. Börjar hushållens skulder att ticka upp finns risken att man får en kontraproduktiv politik”, säger Annika Winsth.

Annika Winsth tycker att det är bra att regeringen nu börjar spendera - även om den har varit allt för sen i starten. Men inriktningen är fel. I stället önskar sig Annika Winsth en annan profil på den kommande budgeten.

”Det handlar om långsiktiga strukturella förändringar: Hur blir vi mer konkurrenskraftiga framöver? Det handlar om infrastruktur och om byggande. Där skulle jag önska att regeringen lade ett större fokus”, säger hon.

Anna Felländer vill också se mer investeringar i infrastruktur och insatser för att stimulera byggande. För bostadsbristen är ett skriande problem:

”Man behöver avreglera hyresmarknaden så att unga kan flytta dit jobben finns. Man bör även fundera på att bygga med lägre standard utan att göra avkall på miljön, alltså bostäder riktade till unga.”

Det är samtidigt viktigt att få fler i arbete, men jobbskatteavdrag är i detta skede fel recept, anser Annika Winsth.

”Vi kan inte komma åt det här med en generell åtgärd. Det krävs riktade insatser”, säger hon.

Anna Felländer påpekar samtidigt att åtgärder mot företagen i det här läget skulle vara mer effektiva för att öka efterfrågan på arbetskraft.

”Satsningar på infrastruktur och stimulanser av byggandet skapar arbetstillfällen på kort sikt. Omskolning skapar en bättre matchning och småföretagen behöver enklare och flexiblare regelverk”, säger hon.

Jan Häggström som är chefsekonom på Handelsbanken tycker däremot att jobbskatteavdraget är en utmärkt åtgärd för att få fler i arbete. Och på den punkten finns det mer att göra.

”Andelen som jobbar är inte tillbaka där vi var innan krisen”, säger han.

Riksbanken är inget omedelbart hot i dagsläget, anser Jan Häggström.

”Jag tror att Riksbanken har räknat med det här. Så jag tror inte att det ska påverka deras bedömning av räntan”, säger han.

Tyck till