Lars E.O. Svensson
Foto: Joey AbraitytŽ
Bråket i riksbansdirektionen rasar vidare. "Ett stort misslyckande", kallar Lars E.O. Svensson räntesättningen. Men protokollet från februarimötet lämnar få signaler om nästa beslut.
”Generellt sett diskuterades enligt protokollet penningpolitiska principer och historiska fel mer än det faktiska räntebeslutet i februari”, skriver Nordea i en kommentar.
Barbro Wickman-Parak framhöll att en stark kronkurs till följd av en utebliven räntesänkning inte är något att oroa sig över. Tvärtom är en svag krona negativt för det omvandlingstyck som skapar långsiktiga tillväxtförutsättningar, enligt Wickman -Parak
Per Jansson påpekade att en ljusning för konjunkturen var ”lite mer säker” jämfört med i december, även om det fortfarande finns risker för bakslag.
Kerstin af Jochnick sa att ”nyansen går åt det positiva hållet” i de konjunkturdata som publicerats sedan årsskiftet.
Karolina Ekholm betonade däremot att risken för bakslag i konjunkturen är påtaglig. Förnyad oro kring något av Europas krisländer och en akut utryckning från europeiska centralbanken ECB riskerar att utlösa ”en ny våg av pessimism”, varnade hon. Ekholm reserverade sig också mot en oförändrad ränta till förmån för en sänkning.
Lars E.O. Svensson skruvade ytterligare ett snäpp upp sin tidigare kritik mot att oro för hushållens skuldsättning fått Riksbanken att sätta för höga räntor.
Riksbanken hade kunna ligga kvar på rekordlåga 0,25 procents reporänta sedan sommaren 2010 och därmed rädda 60.000 jobb, menade Svensson.
”Ett stort och tydligt misslyckande”, dundrade Lars E.O. Svensson om de tre senaste årens räntesättning.
Lägre ränta med stora effekter i form av lägre arbetslöshet och inflation närmare 2-procentsmålet framför högre ränta med syfte att dämpa hushållens skuldsättning, trots mycket begränsad effekt, är en enkel avvägning att göra, menar Svensson.
Stefan Ingves underströk att reporäntan redan är mycket låg och framhärdade att hushållens skuldsättning fortfarande är oroande hög, med risker för ekonomin på längre sikt. Därför har skulderna en naturlig plats i avvägningarna bakom räntebesluten, anser Riksbankschefen.
”Med nuvarande låga ränteläge bör man vara uppmärksam på kopplingen mellan hushållens skulder och penningpolitiken”, sa Ingves enligt protokollet.