ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

"Svenska löneökningar för låga"

  • Foto: Jessica Gow / TT

Historiskt låga löneökningar och sträng räntepolitik gör det svårare än någonsin för Riksbanken att nå sitt inflationsmål, varnar Danske Banks makroanalytiker. Låg inflation kan kosta tiotusentals jobb.

Årets löneökningar går mot ett svagt facit på omkring 2,5 procent. Det är i nivå med konjunkturraset direkt efter finanskrisen och med 1990-talskrisen, enligt statliga Medlingsinstitutets statistik.

Hushållens köpkraft väntas ändå stiga hyfsat, tack vare kraftigt dämpade prisökningar. Men tröga löner riskerar att frysa inflationen långt under Riksbankens mål om 2 procent, varnar Mikael Grahn, makroanalytiker på Danske Bank.

”Vi har en för låg löneökningstakt, helt enkelt”, säger han.

Löneökningarna är den viktigaste drivkraften bakom inflationstrycket, vid sidan av energi- och matpriser samt valutakursförändringar. Enligt årets centrala avtal ska lönerna höjas med 2,2 procent per år fram till 2015 - blygsamma höjningar ur historiskt perspektiv.

Normalt stiger de faktiska lönerna lite mer än avtalat. Men Riksbanken misstar sig när den trots en svag arbetsmarknad räknar med att lönerna ska springa mer än 1 procentenhet före avtalen och därmed driva upp inflationen mot målet, hävdar Mikael Grahn.

Inräknat så kallad löneglidning väntar sig Riksbanken löneökningar på 3,4 procent 2015 och hela 3,7 procent 2016, samtidigt som arbetslösheten spås sjunka endast långsamt till strax under 7 procent 2016.

”Det känns lite svårsmält”, säger Michael Grahn.

Riksbanken kommer få det svårare än någonsin att nå inflationsmålet, anser han.

De förväntade löneökningarna är överskattade, samtidigt som oron för hushållens skuldsättning hindrar nya styrräntesänkningar och internationella inflationsimpulser från energi och råvaror väntas förbli svaga.

”Riksbanken har fått stark kritik för att inte klara av att nå upp till inflationsmålet och att det kostar i uteblivna jobb. Risken är stor att den kritiken kvarstår och sätter oerhörd press på Riksbanken under kommande år.”

Inflationen uppgick i september till 0,9 procent, enligt måttet KPIF. Det vill säga drygt 1 procentenhet lägre än målet om 2 procent.

Lägre inflation betyder färre jobb. Enligt ekonomiprofessorn och tidigare vice riksbankschefen Lars E.O. Svensson skapar en procents högre inflation 65.000 nya jobb.

Samtidigt har Michael Grahn svårt att se några lätta lösningar för Riksbanken eller arbetsmarknadens parter. Högre löner skulle växla upp inflationen, men också försämra Sveriges konkurrenskraft.

”Löneökningarna är inte rekordlåga bara i Sverige utan även i Europa. Vi lever i en deflationsmiljö och det blir under ganska många år framöver svårt att ha några särskilt höga förhoppningar om att man ska klara av det här.”

Tyck till