Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Sverige bör ta efter Sydkoreas exempel

  • På plats. Stefan Löfven på studiebesök i Sydkorea. Sveriges konkurrenskraft riskerar att minska om vi inte gör investeringar i utbildningssystemet, skriver Stefan Löfven. Foto: Jesper Frisk

För att inte Sverige ska halka efter krävs investeringar i universitet och högskolor, skriver Stefan Löfven, partiledare (S), som är i Sydkorea för att lära sig mer om hur landet arbetar med utbildningsfrågor.

Sverige är ett land att vara stolt över, världsledande inom många områden. Men samtidigt når allt fler av barnen inte målen i skolan och 400.000 människor saknar arbete. Något håller på att gå sönder, och vi måste agera.

Vi socialdemokrater har satt upp målet att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Jag vill vara ärlig med att det inte finns någon genväg för att nå dit. Men ett bra första steg är att göra rätt prioriteringar. Att investera i det som bygger Sverige starkt för framtiden i stället för att ständigt låna till nya skattesänkningar som inte ger resultat.

I dag besöker jag ett universitet i Seoul för att tala och träffa studenter. Jag är i Sydkorea för att se effekterna av de stora investeringar i högre utbildning som de har gjort. Under det senaste decenniet har utbildningsnivån i Sydkorea stigit med mer än 5 procent om året, samtidigt som Sveriges investeringar har saktat in. Sydkorea har satt höga mål för utbildningssystemet och fått ungdomar att vilja studera vidare på högre utbildningar. Därför har de nu en mer välutbildad befolkning än vi. Det stärker dem i den globala konkurrensen.

Inom detta område får inte Sverige halka efter. De jobb som växer fram i Sverige kräver allt längre utbildning. Utbildningssystemet måste hänga med.

Om svenska företag ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och leda utvecklingen måste företagen kunna rekrytera kompetenta medarbetare. Detta kräver att andelen högskoleutbildade blir större – inte mindre.

Redan i dag ser vi ett stort rekryteringsgap på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt som arbetslösheten är skyhög uppger företag att de har svårt att rekrytera kompetent personal. Enligt beräkningar skulle cirka 80.000 fler vara i arbete om de hade rätt kompetens för de lediga jobben.

Trots det skär regeringen ned antalet utbildningsplatser på högskolor och universitet. Det tvingar lärosätena att slå igen dörren i ansiktet på unga människor som vill studera. Regeringen har de senaste två åren tagit bort 16.000 utbildningsplatser och planerar att ta bort ytterligare 10.000. Det motsvarar utbildningsplatserna på KI, KTH och Chalmers tillsammans. Till sitt försvar har regeringen hittills mest presenterat siffertrix där hänsyn inte tas till att vi är fler i befolkningen.

Men frågan om Sveriges framtida konkurrenskraft är för viktig för att slarvas bort. Det är inte bara Sydkorea som har gått om oss vad gäller utbildningsnivån. Den senaste rapporten från Högskoleverket visar att även Slovakien, Irland och Polen kommer att ha en mer välutbildad ung befolkning än Sverige om utvecklingen fortsätter så här.

Regeringens politik leder till att andelen 30–34-åringar som har en minst tvåårig högre utbildning kommer att sjunka varje år de kommande tio åren. Först 2023 kommer det eventuellt att vända upp igen. Det visar regeringens egen prognos.

Om man låter bli att lämna in bilen på service så rullar den ändå på ganska länge, men allteftersom man eftersätter underhållet så börjar den hacka och fungera allt sämre. Likadant är det med Sveriges konkurrenskraft. Satsar vi inte på att ge våra unga möjligheter att studera kommer den att urholkas.

Det är därför vi socialdemokrater väljer investeringar i jobb och utbildning för våra unga framför nya skattesänkningar. I dag kräver allt fler jobb en högre utbildning, långtidsarbetslösheten bland unga har trefaldigats och fler än någonsin söker till högskolan. Att investera i ungas möjligheter att studera är det enda rätta att göra.

Stefan Löfven, partiledare (S)