close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Debatt: Kärnkraft är inte lönsamt

Publicerad 2013-10-19 05:00

Genom att befria ägarna från ansvar vid en eventuell reaktorolycka har olönsam kärnkraft blivit lönsam under en längre tid. Med de nya förutsättningarna för ­förnybar energi borde det ändras, skriver Tomas Kåberger, professor i internationell energipolicy vid Chalmers.

Regeringen tog ett viktigt steg för Sveriges energiindustri när den genom sin energiöverenskommelse gjorde kärnkraftspolitiken till en ekonomisk fråga. Man anar att finansmarknadsminister Peter Norman inte själv formulerat det inlägg på Di Debatt (11/10) som för tillbaka debatten till den partitaktiska nivå där saklighet och ekonomisk rationalitet ställs åt sidan.

Annons:

Norman är ansvarig för finansmarknaderna och för styrningen av Vattenfall. Han vet vad det är för skillnad på 1 miljon, 1 miljard och 1 000 miljarder. Han borde kunna se den ekonomiska betydelsen av samhällskatastrofer som Japans kärnkraftshaverier, och se de industripolitiska konsekvenserna av den globala ­utvecklingen av ny energiteknik och dess tillämpningar i Tyskland, Kina och USA.

”De, gång på gång, underskattade riskerna för stora reaktorhaverier kan få ekonomiska konsekvenser som är stora också för statens kassa.”

Konkurrens infördes på elmarknaden efter betänkandet från Energikommissionen 1995. De båda moderata ledamöterna skrev i ett särskilt yttrande att kärnkraft i en marknadsekonomi borde tillåtas, men också att atomansvarighetslagen borde ändras så att reaktorägarna tvingades ta ekonomiskt ansvar för att kompensera dem som drabbas ­också av stora olyckor.

Den kritiserade ansvarsbefrielsen infördes efter ”Atomansvarighetsutredningen” (SOU 1956:34). Redan med dåtidens naiva föreställningar om ­reaktorolyckor konstaterade utredningen att det inte var sannolikt att någon, utom möjligen staten, skulle satsa kapital på atomkraftverk. Man skrev också att oljan skulle börja sina, och att utvecklingstakten skulle avta om inte atomenergin eller någon ­annan ny energikälla togs i bruk.

Sedan drog man den ekonomiskt oförsvarliga slutsatsen att vi är nödgade att ta atomkraften i anspråk – kosta vad det kosta vill – om vi inte vill ­acceptera en standardsänkning. Med detta argument rättfärdigade man att man gjorde olönsam kärnkraft till lönsam kärnkraft genom att befria ägare och underleverantörer från ekonomiskt ansvar för stora olyckor.

De, gång på gång, underskattade riskerna för stora reaktorhaverier kan få ekonomiska konsekvenser som är stora också för statens kassa. Det finns inget skäl att socialisera dem – än mindre bra argument för att göra företag och individer som drabbas av olyckor rättslösa genom att ta ifrån dem rätten till ersättning.

Atomansvarighetslagens ansvarsbefrielse var ekonomiskt dum redan på 1950-talet. Den är ännu mer orimlig i dag då ekonomiskt bättre energikällor finns att tillgå.

I USA stod vindkraft för hälften av all ny elproduktionskapacitet 2012, där installeras i år ett nytt solcellstak var fjärde minut och man har i år stängt fyra kärnreaktorer. I Kina ­ökade elproduktionen med vindkraft med fler terawattimmar än fossil elproduktion mellan 2011 och 2012, och vindkraft gav också fler terawattimmar el än kärnkraft i Kina 2012.

Tysklands solelproduktion ökade förra året som en ny kärnreaktors produktion men ersatte dyr produktion vid topplast. Trots kärnkraftsavvecklingen 2011 satte Tyskland exportrekord 2012, och på elmarknaderna kan industrin nu hitta kontrakt för el 2014 till lägre pris i Tyskland än i Sverige. De industripolitiska effekterna av Tysklands energipolitik är snarast motsatsen till vad som målas upp som konsekvenser av en sådan utveckling i Di-artikeln.

Självkostnadspriset, som ägarna till Oskarshamns kärnkraftverk betalar för verkets producerade el, har de ­senaste fem åren i medeltal varit högre än det elpris man ser på elmarknaden för de kommande åren. Även detta förhållande är svårt att förena med artikelns påståenden.

De tyska hushåll och småföretag, som betalar ett högt pris för den industriella utveckling den tyska industripolitiken åstadkommit, har sänkt priserna på sol- och vindkraftverk för alla i världen. Det har skapat förutsättningar för fortsatt global ekonomisk utveckling – obegränsad av fossila ­reserver eller kärnkraftskatastrofer.

Vindkraftverk i Sverige producerar ungefär 30 procent mer el än lika ­stora vindkraftverk i Tyskland gör. Det beror på att vi har bättre vindresurser. Här finns mer biomassa och vattenkraft, nästan lika goda solresurser och större möjligheter för solvärme.

Sveriges förnybara energiresurser och industriella kapacitet ger möjligheter till energiexport och därmed lägre priser än de länder vi exporterar till. Som exportland med låga elpriser ges elintensiv industri grund för investeringar i Sverige. Även om vi nu tappat elprisfördelen gentemot Tyskland har vi de senaste åren sett betydande investeringar i elproduktion med låga marginalkostnader också i Sverige. Vi har möjligheter att ta tillbaka denna fördel.

Förstör inte dessa möjligheter ­genom att återföra energipolitiken till partitaktisk tramsnivå.

Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers, ordförande i Förnybarhetsrådet.

Tjänster

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
I dag -12,74 Pkt
2016-07-29 09:00 - 17:30
DJI -0,07% 18 443,61

Dow Jones Industrial Average

-0,07%

Skapad 2016-07-29 19:35

Stark start
för Google

NEW YORK. Börserna drar nedåt, men Google avancerar efter oväntat stark rapport.

Annons:
I dag 1,59 Pkt
2016-07-29 09:00 - 17:30
OMXSPI 0,32% 496,47

OMXSPI

0,32%

Skapad 2016-07-29 17:30

Bankerna upp inför stresstest

BÖRSEN. Kurserna stiger på fredagen i väntan på resultaten av de europeiska stresstesterna.

Klättrar på glädjeanalys

I dag 4,10 SEK
2016-07-29 09:00 - 17:30
MOB 10,25% 44,10

Moberg Pharma

10,25%

Skapad 2016-07-29 17:24

UPPÅT. Läkemedelsbolaget stiger rejält på ny analys : "Kommer att visa vinsttillväxt".

Etiketter i denna artikel

Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt juni 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
CEVI
11,22
TOBII
-5,00
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)