Foto: Bertil Ericson / Scanpix
Regeringen ger Ekobrottsmyndigheten, EBM, i uppdrag att skapa en rikstäckande kriminalunderrättelsetjänst på ekobrottsområdet. Myndigheten får samtidigt ett nationellt uppdrag och nya resurser från polis och åklagarmyndigheterna, skriver justitieminister Beatrice Ask.
En stark drivkraft bakom kriminalitet är att skapa ekonomiska vinster, inte minst gäller det den grova organiserade brottsligheten. Ekonomisk brottslighet är ofta svår att utreda och kräver kraftfulla och snabba insatser från myndigheternas sida för att bekämpas effektivt.
Därför stärker regeringen Ekobrottsmyndigheten och ger myndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen. Satsningar görs också för att myndigheten ska kunna bygga upp en rikstäckande kriminalunderrättelsetjänst på ekobrottsområdet vilket förbättrar möjligheterna att spåra och säkra vinster från kriminella verksamheter.
Ekobrottsmyndigheten ansvarar för ekobrottsärenden som framför allt rör skattebrott och borgenärsbrott i storstadslänen och vissa angränsande län. Detta ansvar utvidgas nu till hela landet genom att verksamhet flyttas från Polisen och Åklagarmyndigheten till Ekobrottsmyndigheten.
Ekobrottsmyndigheten har redan ett nationellt ansvar för finansmarknadsbrott och ärenden som rör hantering och användning av EU-relaterade medel. Genom att stora delar av ekobrottsbekämpningen från och med den 1 juli nästa år koncentreras till Ekobrottsmyndigheten skapas förutsättningar för effektivare brottsutredningar och en mer enhetlig behandling av dessa. Samtidigt ökar också kraven på samverkan mellan rättsväsendets myndigheter, eftersom en stor del av brottsligheten är multikriminell och kräver insatser från flera myndigheter.
Ekobrottsmyndighetens utökade ansvar säkrar polisiära utredningsresurser för ekobrottsutredning i hela landet, vilket leder till högre effektivitet. För Ekobrottsmyndigheten blir det lättare att snabbt mobilisera och ingripa mot nya företeelser, vilket krävs på ett område där brottsligheten ofta förändras väldigt snabbt. En av Ekobrottsmyndighetens framgångsfaktorer är att personal med olika specialistkompetenser är samlade.
En annan framgångsfaktor är samarbetet mellan Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket där samarbetet kan förstärkas och utvecklas genom Ekobrottsmyndighetens nationella ansvar.
En viktig uppgift för de brottsbekämpande myndigheterna är att slå mot den främsta drivkraften bakom brottsligheten genom att spåra och säkra vinsterna från brottslighet. Regeringen satsar därför 30 miljoner kronor för att Ekobrottsmyndigheten ska kunna bygga upp en nationell kriminalunderrättelsetjänst på ekobrottsområdet. Detta förbättrar möjligheterna för Ekobrottsmyndigheten att kartlägga utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och komma åt vinster från kriminella verksamheter. En nationell kriminalunderrättelsetjänst är också viktig för den nationella satsningen mot grov organiserad brottslighet som regeringen prioriterat sedan tidigare.
Regeringen har tidigare gjort ställningstagandet att Ekobrottsmyndigheten ska finnas kvar som specialistmyndighet. Myndigheten bedriver i dag en effektiv och väl fungerande verksamhet och har successivt utvecklat sina arbetsmetoder och byggt upp sin spetskompetens.
Handläggningstiderna har minskat markant och man har kontinuerligt förstärkt sina insatser mot grov ekonomisk brottslighet. Myndigheten använder i dag cirka 90 procent av sina utredningsresurser till att utreda dessa brott.
De satsningar regeringen gör i nästa års budget för att skapa en enhetlig och rikstäckande myndighet och att bygga upp en nationell kriminalunderrättelsetjänst på ekobrottsområdet behövs för att rättsväsendet ska bli bättre på att komma åt vinster av kriminell verksamhet.