"När man väger samman detta har vi beslutat att sänka reporäntan med 25 punkter och sedan väntas räntan ligga still till någon gång hösten 2013 då det blir dags att höja", sade han.
Han sade att mycket av det som sker i Sverige påverkas av vår omvärld, och inte minst av vad som sker i euroområdet. Tioårsräntorna visar en tydlig tudelning, med låga tyska och svenska räntor medan italienska och spanska räntor har varit på väg åt ett helt annat håll under längre tid. Detta skapar spänningar i EMU, vilket Sverige har att relatera sig till.
En förklaring till problemen är att enhetsarbetskostnaderna i Italien, Spanien och Grekland har ökat mycket snabbt jämfört med Tyskland, och därmed blir det stora spänningar inom ett valutaområde, vilket kräver stora krav på strukturella förändringar inom vissa länder, vilket man nu också försöker att genomföra.
"Man vänder inte detta över natten", sade han och tillade att Riksbankens grundantagande är att man löser dessa problem i Europa, men att det kommer att ta ett tag.
BNP-utvecklingen i euroområdet väntas bli svag, medan tillväxten i USA är på väg uppåt och ligger på en "hygglig nivå". Världstillväxten ligger någonstans runt 4 procent, vilket vi har nytta av i Sverige.
Svensk ekonomi är relativt stark, särskilt jämfört med en del länder i Europa. Första halvåret 2012 blev starkare än många trodde, men framåtblickande är ändå Riksbankens bedömning att tillväxten blir ganska låg och när det senare "rättar till sig" i världen kommer vi få se en tillväxt på 2-3 procent.
Tillväxten väntas dämpas och gå lite långsammare än normalt, men det liknar inte läget 2008-2009 och "vi ser inte någon kraftig dykning" framför oss, sade han.
Kronan har stärkts ungefär på det sätt som Riksbanken så framför sig i juli, men det har gått snabbare än vad Riksbanken då trodde. Tror att kronan mätt som TCW kommer att ligga "någonstans i det här häradet" framöver.
Stefan Ingves sade att det är så att man alltid "går och grunnar på" vad som sker i världsekonomin och svensk ekonomi. Beslutet att sänka var inte självklart men sammantaget bedömde Riksbanken att det var lämpligt att sänka nu, och det gjorde de inte i juli.
Han sade att han inte kan se att den omfattande debatten har spelat någon roll, sysslar man med detta vet man att det kommer nya beslut varannan månad.
"Det är alltid ett arbete, grunnande och diskussion som leder fram till beslut och i det avseendet har inte detta beslut skilt sig från andra", sade han, och konstaterade att det är svårare att fatta beslut nu än i mitten av 2000-talet då läget var lugnare.
Han sade att han inte särskilt förvånad att det är en diskussion om räntesättningen, men "vi gör så gott vi kan" för att få en stabil inflation i Sverige.
Stefan Ingves ville inte gå in på beslutsprocessen, förutom att det inte varit något annorlunda denna gång. Han sade att det är sex personer i direktion som gemensamt ska fatta beslut, och man "kan inte stoppa in allting i en räknesnurra" och tro att det i slutändan leder till rätt resultat, så enkelt fungerar det inte.
Angående att Riksbanken kan anses vara svår att läsa av och att bedömare blev överraskade sade han att man "måste bestämma sig för vilken tidpunkt man ska ha bestämt sig", och att man inte kan flytta tillbaka beslutstidpunkten.
Han sade att vi får se framöver om räntesänkningen leder till att även till exempel boräntorna sjunker. Historiskt har räntorna följt efter en förändring i reporäntan, men vi har en marknadsprissättning och det är "bankerna själva som har att sköta detta".
Han konstaterade att det är "väldigt väldigt svårt" att göra växelkursprognoser, och Riksbanken har under en lång tid sagt att kronan skulle stärkas och sedan har den av olika skäl inte gjort det.
"För närvarande tycker vi att kronan är ungefär i det intervall den bör vara", sade han.
Relativt hög tillväxt, stabila statsfinanser och återhållen prisutveckling har bidragit till kronans styrka, och till det kan läggas den osäkerhet som finns i omvärlden vilket kan ha "drivit i vår riktning".
Han sade också att de belopp av finanspolitiska stimulanser som Anders Borg talat om ligger ungefär inom det intervall som Riksbanken räknat med.
Han sade att styrräntan i ett historiskt perspektiv ligger långt under en normal räntenivå, och om världen någon gång ska återgå till ett mer normalt tillstånd så innebär det också så småningom en högre räntenivå.
Stefan Ingves konstaterade att ökningstakten i hushållens upplåning har fortsatt att gå ned och Riksbanken hoppas att detta fortsätter, men om det inte blir så är det något som Riksbanken då får ta ställning till.
Angående osäkerheten i tillväxtantagandena sade han att det generellt är så att om man tittar på de prognoser som gjordes fram till 2007 och sedan på de prognoser som gjorts de senaste fem åren, så är det så att det är svårare att göra prognoser idag än det var till exempel 2006.
"Det är mera volatilitet och svängningar idag än det har varit tidigare", sade han och tillade att det ändå är så "att prognoser måste göras".