ECB kommer inte att ha något räntetak för när interventioner med obligationsköp ska utlösas. De kommer att titta på en rad faktorer som räntenivåer, likviditet, spreadar och volatilitet.
Hur snabbt det nya programmet kan börja användas ligger i händerna på politikernas agerande, sade han.
Beslutet om att avsäga sig statusen som prioriterad fordringsägare (senioritet) gäller bara för det nya programmet och inte för innehaven i det gamla programmet, SMP.
Den stora skillnaden mellan detta program och de två tidigare är att nu ställs det villkor. Nu kommer också transparensen att öka för programmet, enligt Mario Draghi.
Två andra skillnader är längden på programmet och att man uttryckligen säger att ECB ska ha samma lånevillkor som andra långivare.
Beslutet att köpa obligationer med upp till tre års löptid är för att det är det mest effektiva verktyget, på grund av en rad skäl, sade han.
Han vidhöll att ECB kommer att hålla sig inom mandatet med obligationsköpen, och att strikta villkor måste tillämpas vid köpen. Stödköpen är tänkta att löpa ut när ett land kommer på rätt köl eller avbrytas om ett land inte uppfyller villkoren.
Han påpekade att direkta obligationsköp finns i ECB:s stadgar, artikel 18, så de håller inte på att "hitta på saker" med detta agerande. ECB:s regler förbjuder bara köp på förstahandsmarknaden, men det inte finns någon regel mot att köpa på andrahandsmarknaden.
ECB-chefen sade att åtgärderna är nödvändiga för att tranmissionen ska kunna fungera för penningpolitiken, och att det finns betydande bevis för fragmenteringen av finansmarknaden inom euroområdet.
Han sade att europaländerna måste stå redo att använda nödfonderna EFSF och ESM, som är en förutsättning för ECB:s obligationsköp.
Vidare måste euroländerna driva på konsolidering och ekonomiska reformer, sade han.
Beträffande villkoren för stödköp sade han att ECB behåller sin självständighet, det är regeringarna, kommissionen och IMF som bestämmer den exakta utformningen av reformprogrammen. ECB kommer att be IMF delta i utformningen men eftersom IMF är en självständig organisation kommer de att delta utifrån eget beslutande.
Vidare sade ECB-chefen att ECB kommer ha en fullt effektiv spärr för att "undvika destruktiva scenarier med potentiella allvarliga utmaningar för prisstabiliteten i euroområdet".
Villkoren för obligationsköp krävs för länder med svårigheter, dels för att oron för euron kan vara en självuppfyllande profetia där sårbarheten ökar för sårbara länder, dels för att policymisstag har begåtts i en del länder och annars är inte ECB:s åtgärder effektiva.
Han sade att det nya köpprogrammet, OMT, också kan användas för länder som redan haft stödprogram, som Irland, Grekland och Portugal, och som är på väg tillbaka till lånemarknaden.
Han hoppas att programmet kan förbättra kreditsituationen i Europa, men tillade att även andra skäl ligger bakom läget, bland annat svag efterfrågan.
ECB kommer att noga övervaka så att euroländer inte börjar att emittera mer i korta löptider. ECB förväntar sig att länderna vill hålla en balanserad struktur på löptiderna, och att det innebär en kostnad att ha en obalans mot den korta sidan.
Han tillbakavisade påståenden tidigare i Frankfurter Allgemeine Zeitung att euron nu blir som liran, och pekade på ett nästan enhälligt beslut idag.
På frågan om ECB skulle kunna tänka sig att köpa spanska bankers skulder eller andra skulder så sade han att han inte vill spekulera i ytterligare åtgärder från ECB.
Han konstaterade att dagens beslut inte var enhälligt, det var en avvikande röst. Han ville inte avslöja omröstningarna, men sade att "ni får gissa vem det var".
Diskussionen idag var inte dramatisk och de kunde samlas kring detta program, Mario Draghi såg ingen splittring i nord-sydlig riktning, sade han.
Han sade att han är övertygad om att Irland kommer att fortsätta vara en modell för genomförande av anpassningsprogram, trots uppgifter om spänningar inom regeringskoalitionen över budgetfrågor.
ECB meddelar också på torsdagen att den reala BNP-tillväxten, enligt EBC:s prognos, i euroområdet uppgår till mellan -0,6 procent och -0,2 procent i år och till mellan -0,4 procent och 1,4 procent år 2013.
I juniprognosen spåddes -0,5 till 0,3 procent för 2012 och 0,0 till 2,0 procent för 2013.
Det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) i euroområdet väntas uppgå till mellan 2,4 procent och 2,6 procent i år och mellan 1,3 procent och 2,5 procent år 2013.
I juniprognosen spåddes 2,3 till 2,5 procent för 2012 och 1,0 till 2,2 procent för 2013.