Foto: Maria Holm
Borttagandet av förmögenhetsskatten och den sänkta fastighetsskatten är en av förklaringarna till den branta prisuppgången på bostäder i Sverige, enligt professor Hans Tson Söderström. "Förmöget folk med stora villor har ju tjänat 300.000 till 400.000 kronor om året och det sägs inte ett ord om detta", säger han.
”När inflationen understiger målet samtidigt som marknaden fortsätter att tro på två procent, blir efterfrågan lägre och arbetslösheten högre än vad den skulle behöva vara. Vice riksbankschefen Lars E.O. Svensson har kommit fram till att det kostar Sverige cirka 40.000 jobb om året”, säger Hans Tson Söderström till di.se i samband med Euromoneys konferens om den svenska kapitalmarknaden som ägde rum i Stockholm på tisdagen.
”Majoriteten i Riksbanksdirektionen som argumenterat för att inte sänka räntan har ju bevisbördan på sig. Men de förklarar inte hur de resonerar”, fortsätter han.
Skulle inte sänkta räntor bidra till ytterligare stigande fastighetspriser och öka risken för en bostadsbubbla?
”Det finns mer effektiva verktyg än penningpolitiken för att undvika en fastighetsbubbla. Ingenting hindrar Riksbanken att förklara vad regeringen skulle behöva göra för att Riksbanken i sin tur ska kunna sänka räntan utan risk för att det utvecklas en bubbla.”
En åtgärd som länge funnits till buds för att dämpa prisuppgången på bostäder är exempelvis en höjd fastighetsskatt.
”Man har ju skickat fastighetspriserna rakt upp i luften genom att dramatiskt sänka fastighetsskatten efter det att förmögenhetsskatten avskaffats. Förmöget folk med stora villor i Djursholm och Lidingö har kunnat tjänat 300.000 till 400.000 kronor om året på detta. Det sägs inte ett ord om detta.”
”Regeringen har inte klarat att göra något åt den låga fastighetsbeskattningen. Men det finns också andra åtgärder som kan dämpa en bostadsbubbla, som amorteringskrav och krav på kontantinsatser. Reporäntan är i själva verket ett mycket otympligt och olämpligt instrument för att påverka fastighetsmarknaden”, fortsätter Hans Tson Söderström.
Sedan är frågan om det överhuvudtaget behövs prisdämpande åtgärder.
”I dagsläget verkar ju bostadsmarknaden stå och vackla, och då finns det ingen anledning att ge den en puff i ryggen. Men skulle priserna börja stiga, finns det som sagt många åtgärder till buds för att dämpa utvecklingen”, säger Hans Tson Söderström.
"Riksbanken bör därför koncentrera sig på sin huvuduppgift; att få upp inflationstakten till målet två procent.”