Dagens Nyheter, som bland annat skrivit om Säpos James Bondfest för fem miljoner kronor, begärde att få ta del av myndighetens resultaträkning. Men det var stopp. Regeringen har beslutat att rikets säkerhet kan hotas om uppgifterna blir kända.
"Det finns all anledning att ifrågasätta om detta är rätt handlagt. Om det är så att justitieministern hemligstämplar uppgifter för att undvika granskning och möjlighet för almänheten att ta del Säpos internrepresentation, då måste det utredas av KU" skriver Lena Olsson (V) i ett pressmeddelande som sitter i riksdagens justitieutskott.
Säpo ska de närmaste tre åren skala bort 100 tjänster, vilket innebär tio procent av personalstyrkan.
DN har tidigare fått ta del av allmänna handlingar vid sin granskning av Säpo med stöd av offentlighetsprincipen. Då blev det en angelägenhet för justitieministern som såg till att regeringen fattade beslutet att uppgifter inte skulle lämnas ut med hänsyn till rikets säkerhet. Ett beslut som inte går att överklaga, enligt DN.
Enligt Nils Funcke, som bland annat är sekreterare i regeringens yttrandefrihetskommitté, är beslutet "fullständigt absurt".
Det här är ytterligare ett exempel på hur Säkerhetspolisen använder sekretessbestämmelserna på ett slentrianmässigt sätt, säger Funke till dn.se.
Enligt Funcke kan man inte generellt hemligstämpla en handling utan varje uppgift som begärs ut ska behandlas för sig.
Via sin stabschef Christoffer Järkeborn meddelar justitieminister Beatrice Ask att hon inte har någon möjlighet att lämna någon kommentar.
Det regeringen konstaterar är att de handlingar som efterfrågades innehåller uppgifter som hänför sig till säkerhetspolisens verksamhet att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Och det står inte klart att uppgifterna kan röjas utan att det skadar säkerhetspolisens fortsatta arbete, förklarar Järkeborn regeringens beslut.
Justitiekanslern (JK) Anna Skarhed påpekar att regeringen inte står under JK:s tillsyn och att myndigheten inte kan överpröva regeringens beslut.
Hon talar dock om det generella behovet av öppenhet, håller med Nils Funcke i sak om att varje uppgift som begärs ut ska behandlas för sig — men kan bara anta att departementet verkligen sett att risk för rikets säkerhet finns om uppgifterna blir kända.
Man får förutsätta att det finns goda skäl för att göra på det här sättet men jag inser att det också kan skapa frågetecken — det gör ju det, säger Skarhed till TT.