"Intresset har varit förvånansvärt lågt. Knappt ett 1.000-tal av våra cirka 100.000 givare kan komma i fråga", säger till exempel Malin Thiel, insamlingsansvarig på Rädda Barnen.
Liknande bedömningar gör de flesta insamlingsansvariga. Få givare kommer kunna göra avdrag. Enighet råder samtidigt om att avdraget är ett steg i rätt riktning. Men utformningen är krånglig och gränserna - minst 200 kronor per tillfälle och sammanlagt mellan 2.000 och 6.000 kronor - för att få göra avdrag, hindrande.
Unicef samlar in mest pengar i Sverige. Av en halv miljon givare kommer bara cirka sju procent att få göra avdrag, säger insamlingschefen Per Westberg.
Flera av organisationerna telefonkampanjar om reglerna. Främst hoppas man få givare som ligger på exempelvis 150 kronor i månaden att öka sin gåva till 200 eftersom det, efter skatt, inte kostar något extra.
"Det har gett en tydlig effekt i form av lite större gåvor och befintliga givare som ger mer," säger Per Westberg.
Av de organisationer TT talat med är det bara Svenska Kyrkan som har en stor andel givare som uppfyller kraven; cirka 60 procent av omkring 80.000 givare, enligt insamlingschefen Mattias Nihlgård.
Exakt hur många som till sist får göra avdrag och hur mycket extra pengar det blir, står klart först efter årets deklaration. De givare som lämnat personnummer och som uppfyller kraven får automatiskt avdrag.
Bara 54 av landets 384 hjälporganisationer med 90-konto har godkänts för avdragsgilla gåvor. Per Westberg är kritisk mot reglerna.
"Det är så krångligt att det känns som att politikerna gått med på reformen trots att de inte riktigt vill", säger han.
Men gåvoavdragets förkämpe, Kristdemokraternas Göran Hägglund, är ändå nöjd med detta första steg. Han skulle också gärna vidga reformen med mer generösa regler.
"Avdragsrätten är ett principgenombrott. Det är glädjande att fler givare tillkommer och att gamla givare ger mer", säger Hägglund till TT.