"Det berodde på Schweizaffären. Vi ville inte riskera att det läckte uppgifter som kunde användas på felaktigt sätt", säger utskottets ordförande Peter Hultqvist (S), vars parti stödjer köpet.
Den 25 augusti meddelade regeringen att Sverige köper 40-60 plan och Schweiz 22.
"Vi har inte fått någon information alls om det säkerhetspolitiska läget", hävdar Hultqvists kollega Peter Rådberg (MP) efteråt.
"Jag kan hålla med om att det hade varit bra med ytterligare diskussion", säger Hultqvist, som dock hävdar att beslutsunderlaget är gediget.
Försvarsminister Karin Enström (M) motiverar hemlighetsmakeriet med utrikes- och affärssekretess.
"Man har ingen bra förhandlingssituation om man säger hur mycket pengar man har."
Enström vidhåller att utskottet "har fått fortlöpande information".
Försvarsmaktens kalkyl klarnade något i veckan på ett seminarium i Stockholm. Enligt den kostar det lika mycket att utveckla befintliga plan som att bygga om dem till den mer avancerade E-modellen. Bästa utländska alternativ kostar 20 miljarder mer enligt generallöjtnant Jan Salestrand.
Jas Gripenplanens "förmågelyft" motiverar regeringen med att "ta fortsatt ansvar för Sverige i en orolig tid". Planen ska kunna användas internationellt och för försvar av Sverige.
Vad syftar då denna oro på? Kapprustar Sverige med Ryssland?
"Ryssland är helt klart ett stort och viktigt grannland för Sverige och vi kommer alltid att följa Rysslands utveckling på olika områden", säger Enström.
"Ryssland genomför ett militärt förmågelyft som omfattar samtliga vapenslag. Man ökar andelen försvarsutgifter nu med 1 procent av BNP på tre år. Övningsverksamheten är också mycket större och mycket offensivare", säger Hultqvist.
Hotet är överdrivet, tycker Rådberg.
"Det vet ju alla att det är. Däremot håller jag med om att de kommer att rusta upp. Men Jas är ett industriprojekt. Man vill gynna Saab."
En ny försvarsberedning - politiker och experter - är precis i färd med att påbörja sitt arbete. Den ska analysera hotbild och försvarsbehov långsiktigt. Kunde man inte invänta den? undrade seminariedeltagare.
"Visst hade man kunnat vänta i två, tre år men det är nu som Schweiz finns", sade Salestrand.