Förnybar energi gav 2005 39 procent av Sveriges energianvändning. EU-beslut kräver att Sverige 2020 når 49 procent. Förnybarhetsrådet, som består av Svensk vindenergi, Svebio, Solenergiföreningen och Energieffektiviseringsföretagen, förutser att Sverige når målet redan i år, 2012. Denna ökning klarade våra medlemsföretag på mindre än halva den tid EU krävde. Energimyndigheten tror, liksom vi, att Sverige också når 2020-målet om 10 procent förnybara drivmedel redan i år. Förnybar energi har i år gett mer än två tredjedelar av den svenska elanvändningen.
Bra resurser och effektiva styrmedel har gjort svensk förnybar energiindustri effektivare än den i andra länder. Vi kan därför göra mer för EU:s energiförsörjning.
Svensk förnybar energi kan stå för mer än 100 procent av Sveriges elanvändning mellan 2020 och 2030 och kanske redan 2030 mer än 100 procent av all svensk energianvändning. Det förutsätter att lönsamma elkablar till, och i, Europa byggs och att de samarbetsmekanismer som anges i EU:s förnybarhetsdirektiv för att sänka Europas energikostnader används av regeringen.
Tyskland kan också klara sig utan Sverige. Mellan 2000 och 2010 avvecklade Tyskland kärnkraft så att årsproduktionen minskade med 30 terawattimmar. Under 2011 stängdes ytterligare åtta reaktorer som 2010 hade producerat 40 TWh. Totalt har Tyskland därmed avvecklat 70 årliga TWh kärnkraft sedan 2000. Ökningen av förnybar el från sekelskiftet till 2011 var 90 årliga TWh. I år blir det ytterligare 10 TWh ny förnybar el.
Ännu tydligare är att förnybar energi konkurrerar ut nya reaktorer.
Hamiltons lista över länder som bygger ut eller ersätter gammal kärnkraft kan vem som helst kontrollera mot atomenergiorganet IAEA:s databas. Det saknas grund för Hamiltons påstående att det byggs kärnkraft i Storbritannien, Kanada, Tjeckien, Litauen, och Spanien. Däremot byggs förnybar energi ut i alla dessa länder.
I Sydkorea pågår fyra reaktorprojekt, men den 22 augusti rapporterade Korea Herald att de tio reaktorer som skulle tas i drift mellan 2013 och 2027 har skjutits på framtiden eller avbeställts.
Kina och Indien bygger reaktorer, men i båda länderna har vindkraften de senaste åren byggts ut snabbare än kärnkraft, och ger nu mer el än kärnkraften i Kina. Kina installerade fler MW solceller än kärnkraft 2011, och byggde samma år vindkraft med större sammanlagt generatorkapacitet än alla kärnkraftverk som finns i Kina. Det senaste året har Kina inte startat något reaktorbygge. För några veckor sedan höjde Kina målet för solel till 21 000 MW 2015.
Argentinas enda reaktorbygge startade 1981 och beräknas stå färdigt 2013. Kostnaden när den tas i drift kommer att vara så hög att solceller kan ge mer el till lägre pris.
Finlands reaktorprojekt i Olkiluoto skulle ha varit klart 2009 och kosta drygt 3 miljarder euro. Nu räknar man med att det skall kunna börja leverera el 2015. De sammanlagda kostnaderna för bygget är då så höga att man hade fått mer el varje år om man byggt vindkraft i Sverige.
Det mest förvånande är att Hamilton tar upp kärnkraftutbyggnaden
i USA. Där pågår bara ett reaktorbygge, Watts Bar-2. Denna reaktor började byggas den 1 december 1972. Så sent som i början av sommaren angav IAEA att denna reaktor skulle tas i drift i augusti i år. Men nu anges att man behöver ytterligare två år för att bygga färdigt.
Man kan alltså fortfarande hävda att det pågår kärnkraftutbyggnad i USA. Men för de företagsekonomiskt intresserade gör detta projekt tydligt varför förnybar energi, med korta byggtider, förutsägbara och sjunkandebyggkostnader, har vunnit marknadsandelar från kärnkraft över hela världen.
Tomas Kåberger, ordförande för Förnybarhetsrådet, professor vid Chalmers tekniska högskola. Tidigare generaldirektör för Energimyndigheten.