Kommunernas pensionsskulder var förra året 240 miljarder kronor, varav bara 10 procent redovisades som skulder i balansräkningarna. Det måste bli lättare att se den egna kommunens finansiella ställning, skriver Anna-Clara af Ekenstam och Dan Brännström, FAR.
Kommunerna sitter på en tickande pensionsbomb. De kommande tio åren går ett stort antal fyrtiotalister i pension vilket i praktiken innebär att antalet pensionstagare fördubblas. Samtidigt vet vi att kommunernas pensionsskulder 2011 var 240 miljarder kronor, varav bara 24 miljarder, eller 10 procent, redovisades som skulder i kommunernas balansräkningar.
Läget är allvarligt. Särskilt med tanke på att en stor del av pensionsskulden är dold som ansvarsförbindelse i kommunernas rapporter. FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, skickar därför i dag en hemställan till regeringen där vi uppmanar finansmarknadsminister Peter Norman att tillsätta en utredning för att undersöka hur transparensen i kommunernas redovisning kan öka.
Att kommunerna behöver öka transparensen är Sveriges Kommuner och Landstings egen undersökning, som presenterades för drygt ett år sedan, ett tydligt kvitto på. Av denna framkommer att en tredjedel av landets kommuner saknar strategi för att hantera pensionsskulden. En tredjedel av kommunerna har heller inte klarat att sätta av medel för pensionsskulden. Samtidigt uppger sex av tio kommuner att de inte har öronmärkta pengar till pensionsskulden.
FAR ser flera skäl till att regeringen måste ta krafttag mot kommunernas tickande pensionsbomb:
För det första ska Sverige vara ett föredöme vad gäller transparens om offentlig verksamhet. Kommunerna är en otroligt viktig del av den offentliga verksamheten och vårt gemensamma välfärdsbygge.
För det andra döljs kommunernas pensionsskulder till stor del som
ansvarsförbindelser, något som försämrar transparensen och kommunpolitikernas beslutsunderlag vilket ökar risken för skattehöjningar.
För det tredje måste pensionsskulder redovisas som pensionsskulder
i enlighet med god redovisningssed.
I ljuset av eurokrisen uppmärksammar även EU-kommissionen, naturligt nog, redovisningen inom den offentliga sektorn. I februari 2012 publicerade kommissionen ett så kallat Public Consultation Paper där man i ett första skede efterfrågar medlemsländernas syn på de internationella redovisningsstandarderna och förutsättningarna för att dessa implementeras i samtliga medlemsländer.
Internationellt är det International Public Sector Accounting Standards Board, IPSASB, som svarar för normgivningen och publicerar standarder för offentlig sektor kallade IPSAS. Intresset för dessa redovisningsstandarder har ökat under de senaste åren och några länder har valt att börja tillämpa dem. Dessa standarder tillämpas dock inte inom Sveriges offentliga sektor. Kommuner och landsting följer i stället rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning, vars uppgift bland annat är att uttolka god redovisningssed i enlighet med lagen om kommunal redovisning.
Visst finns det likheter mellan svensk redovisning inom offentlig sektor och IPSAS. Men det finns också olikheter och en av de största rör just redovisning av pensioner.
Det är hög tid, inte minst i ljuset av diskussionen om den offentliga sektorns finansiella rapportering i Europa, att förbättra redovisningen i de svenska kommunerna. För politiker och medborgare måste det bli lättare att läsa av den egna kommunens finansiella ställning. Pensionsskulder ska därför redovisas som pensionsskulder och inget annat.
Om vi fortsätter att blunda för pensionsskulderna ökar dessutom risken för onödiga skattehöjningar. Och detta blir särskilt smärtsamt i kommuner med minskande befolkning. Här har regeringen nu en möjlighet att påverka utvecklingen.
Anna-Clara af Ekenstam, nyvald ordförande för FAR
Dan Brännström, generalsekreterare i FAR