Foto: Emilio Morenatti / Scanpix
Beskedet om förtida val i Katalonien har fått de spanska räntorna att stiga. I praktiken väntas valet bli en folkomröstning om självständighet.
”Det här var det sista Europa behövde”, säger statsvetaren Ken Dubin till Bloomberg.
”Det var det sista Rajoy (Spaniens premiärminister) behövde just nu och det sista Europa behövde”, säger Ken Dubin, statsvetare vid Carlos III-universitetet och handelshögskolan IE Business School i Madrid, till nyhetsbyrån Bloomberg.
Frågan om Kataloniens status ligger i princip alltid och pyr. Den ekonomiska krisen har gjort frågan brännhet. Katalonien är Spaniens rikaste region och står för cirka 20 procent av landets BNP. Varje år går omkring 8 procent av regionens BNP som transfereringar till resten av landet, enligt Bloomberg.
Krisen har tvingat den katalanska ekonomin på knä. Regionen kan inte längre låna på den öppna kapitalmarknaden och tvingande nyligen be om 5 miljarder euro, motsvarande drygt 40 miljarder kronor, från centralregeringens stödfond för regionerna.
Men det är inte bara oro för en konstitutionell kris som har fått investerarna att dumpa spanska statspapper. Landet vägrar hårdnackat att vända sig till EMU:s stödfond ESM för att få nödlån. Spanien kan därmed inte heller få hjälp av stödköp från ECB eftersom en förutsättning för det är att land är med i ett stödprogram.
”Ju längre Spanien velar, desto mer kommer ’bail out-premien’ att urholkas och desto större blir trycket på den spanska räntemarknaden”, säger Richard McGuire, räntestrateg på Rabobank, till Bloomberg.
Ränteuppgångarna på onsdagen har också fått bränsle av ett uttalande från finansministrarna i Finland, Tyskland och Nederländerna, som på tisdagen möttes i Helsingfors. Trion meddelade att ESM, när det gäller direktstöd till banker, som fonden också ska syssla med, bara ska kunna användas för att lösa problem som uppstår efter att den nya gemensamma banktillsynen är på plats. Det väntas dröja och tolkningen är att banker som redan har undsatts av stater därmed inte skulle kunna få pengar av ESM.
”ESM kan direktansvara för problem som uppstår när det den nya tillsynsregimen är på plats, men ’legacy assets’ är de nationella myndigheternas ansvar”, heter det i uttalandet, skriver Financial Times.
Att ESM ska tillåtas gå in med kapital i krisande banker utan att gå omvägen via staten beslutades på EU-toppmötet i slutet av juni. Beslutet betraktas som centralt eftersom det innebär en möjlighet att bryta den onda cirkeln mellan svaga stater och svaga banker. Att Finland, Tyskland och Nederländerna nu delvis vill riva upp överenskommelsen ökar oron.