Också i själva budgetpropositionen öppnar regeringen för en översyn av det finanspolitiska ramverket, i vilket överskottsmålet ingår. I budgetskrivningarna är det dock i första hand utgiftstaket som pekas ut som ett problem medan överskottsmålets flexibilitet beskrivs som ”ändamålsenlig”.
Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, tycker att det rätt att diskutera både överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket i stort.
”Det finns rätt mycket kritik mot överskottsmålet”, säger hon.
”Det är inte fel att börja diskutera för det tar ganska lång tid att få ett ramverk på plats.”
En viktig invändning mot överskottsmålet är att det i praktiken har lett till att amortering på statsskulden gått före exempelvis investeringar.
”Det går inte att komma ifrån att vi de senaste 15 åren underinvesterat och jag tror att det finanspolitiska ramverket är en orsak”, säger Cecilia Hermansson.
Hennes chefsekonomkollega på SEB, Robert Bergqvist tycker också att ramverkets konstruktion bör ses över.
”Vi börjar närma oss en punkt där man måste diskutera överskottsmålet. Kanske räcker det att ha balans i budgeten”, säger han.
Både han och Cecilia Hermansson noterar att statsskulden ligger en bit under 40 procent och enligt prognoserna kommer att sjunka under 30 procent de närmaste åren, och de frågar sig om det är önskvärt.
Debatten i västvärlden handlar förvisso på goda grunder mest om riskerna med för stora skulder, men det är inte självklart att det är av godo att staten går för långt åt andra hållet.
”Vi kan vara på väg mot ett läge där den offentliga skulden och statsskulden blir för små. IMF har gjort beräkningar som visar att går man under en viss nivå så är det också dåligt. Man riskerar att missa investeringar. Det finns inget egenintresse i att ha för liten statsskuld”, säger Robert Bergqvist.
Även om Robert Bergqvist i princip är positiv till att diskussionen kommer upp på bordet är han tveksam till tidpunkten, med tanke på den stora oro som råder.
”Det finanspolitiska ramverket, där överskottsmålet ingår, är väldigt viktigt när man möter internationella investerare. Det är imponerande att det överlevt i nästan 20 år och flera olika regeringar. Det finns en viss risk med att ta diskussionen just nu”, säger han.
SEB:s chefsekonom tycker också att regeringens huvudsakliga argument för att luckra upp överskottsmålet, att perioden med lågkonjunktur är ovanligt utdragen, haltar.
”Den egna prognosen visar på stark tillväxt de närmaste åren så bilden man målar upp haltar. Det argumentet håller inte.”
Oavsett det tycker Robert Bergqvist att Anders Borg gör rätt som nu lägger om finanspolitiken i mer expansiv riktning.
”Det är ändå rätt av regeringen att spendera mer pengar nu. Konjunkturellt, finansiellt och på andra sätt är det ett bra läge. Om vi går alltför strikt på överskottsmålet så missar vi en massa chanser.”