"Vi befinner oss i en period där ECB har lagt fram sitt ramverk för att rädda euron men fundamenta kommer så småningom att krypa tillbaka och vi kommer få se nya problem blossa upp. Tyska statsobligationer kommer ha fortsatt bra stöd. Jag tror att 1,55 till 1,70 procent är en bra miljö att träda in i", sade Harvinder Sian på RBS till Bloomberg News.
Standard & Poor's skrev i en rapport om euroområdet att Schweiz centralbank, SNB, som ett led i åtgärden att försvaga francen, i år har köpt statsobligationer för cirka 80 miljarder euro i kärnländerna. SNB-åtgärden har därmed lett till en i praktiken "recirkulation" av medel till länder som Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Finland och Österrike och hjälpt till att trycka ned räntenivåerna i dessa länder.
"Jag vill inte förringa oron hos investerare men detta kan ha överdrivits av det sätt som SNB har kommit in och köpt obligationer i kärnländerna", sade Moritz Krämer på S&P.
Spaniens vice premiärminister Soraya Saenz de Santamaria sade på tisdagen att de behöver veta hur mycket ECB är redo att intervenera på andrahandsmarknaden innan de fattar beslut om ett eventuellt stödpaket. För att kunna fatta beslut "så måste man ha alla delar på bordet", sade hon.
Frågan huruvida, och i så fall hur snabbt, Spanien kommer att söka stöd fortsätter att stå i marknadernas fokus, eftersom den är kopplad till hur snabbt ECB kan komma igång med programmet för obligationsköp. En faktor som kan driva på är att Moody's håller på med en översyn över Spaniens kreditbetyg. Samtidigt har spanska räntor generellt sjunkit under de senaste två månaderna.
"Just nu är vår uppfattning att trycket inte är tillräckligt stort på Spanien. Detta sätt att hanka sig fram från politikerna kan fortsätta eftersom marknaderna tycks respektera denna 'Draghi put', så alla tvekar att gå korta i Spanien och Italien eftersom man inte vill bli tagen på sängen vid ett snabbt aktiverande av ECB (och dess köpprogram)", sade Michael Leister på Commerzbank till Reuters.
Martin Enlund på Handelsbanken konstaterade i ett marknadsbrev att den nedslående politiska cykeln i euroområdet tycks fortsätta att vara i full gång, där förnöjsamheten nu är uppenbar bland officiella företrädare.
"Men med detta sagt så förväntar vi oss ändå att Spanien ska ansökt om hjälp i slutet av oktober. Deras budget, som ska presenteras den här veckan, bör göra att Spanien uppfyller det mesta av trojkans närtida krav", skrev Martin Enlund.
På måndagen kom signaler om allt värre hål i den grekiska budgeten. IMF-chefen Christine Lagarde sade att Grekland står inför ett finansieringsgap som inte kan lösas med de budgetåtgärder som nu diskuteras, då en svag ekonomi och försenade privatiseringar förvärrat landets situation.
Süddeutsche Zeitung rapporterade att Bryssel och europeiska centralbanker uppskattar att Grekland har ett nytt finansieringsgap på 30 miljarder euro. Greklands finansminister Yannis Stournaras talade om ett finansieringsgap på upp till 15 miljarder euro om de skulle få en tidsförlängning med två år för måluppfyllelsen, men att det skulle kunna klaras utan nya bördor på skattebetalarna i EMU.
Centralbanksföreträdare som Paul Fisher på BOE, Thomas Jordan på SNB och ECB-chefen Mario Draghi konstaterade att ECB:s obligationsprogram lugnat marknaderna och skapat tid för andra åtgärder. Mario Draghi sade att Europa står inför en tid av utmaningar, men om reformerna fortsätter i euroområdet så finns det skäl att vara positiv.
Christine Lagarde uppmanade politikerna att utnyttja möjligheten som centralbanksåtgärder gett till att vidta de åtgärder som krävs för få till en "beslutsam vändning" i den globala krisen.
"Den här gången behöver vi en uthållig återhämtning, inte en studs. Om den här gången ska bli annorlunda behöver vi säkerhet, inte osäkerhet. Vi behöver beslutsfattare som är riktiga åtgärdsskapare, vi behöver leverans", sade Christine Lagarde, som flaggade för något nedreviderad global prognos.
På valutamarknaden tappade euron initialt men bröt aldrig varaktigt igenom 1:29-nivån mot dollarn, för att därefter stärkas till 1:295 vid svensk stängning. Det är ändå svagare än 1:30 fredag samma tid. Yenen tappade något till 77:90 mot dollarn.
"Euron har reagerat negativt på eurodata som varit en besvikelse. Detta visar att investerare är medvetna om försämrade fundamenta för euron och det potentiellt ökade behovet av policyackommodering från ECB", sade Valentin Marinov på Citigroup till Bloomberg News.
Svenska räntor stängde i princip oförändrat medan kronan stärktes 4 öre mot dollarn och 2 öre mot euron jämfört med måndagens stängning.
Svenska producentpriser sjönk 0,5 procent i augusti och med 1,9 procent i årstakt, vilket var lägre än väntat.
"Den starkare kronan sänkte producentpriserna i augusti där stigande bensin- och elpriser förhindrade en större nedgång. PPI-priser på konsumtionsvaror har lättat betydligt de senaste 3-4 månaderna drivet av baseffekter och en stark krona. Detta stödjer vår uppfattning att KPIF kommer att ligga under Riksbankens prognos under 2013", skrev SEB i en kommentar.
HUI spår i en ny prognos att den totala detaljhandeln, i fasta priser, kommer att öka med 2,5 procent i år och 2,5 procent nästa år, vilket kan jämföras med juniprognosens 2,5 respektive 2,0 procent. Omvärldens lågkonjunktur visar sig i en sjunkande exporttillväxt, och hushållen blir de som får axla dragloksrollen för tillväxten.
"HUI:s bedömning är att hushållen klarar denna roll. Hushållens optimism har stigit och räntan är låg. Avgörande är emellertid att antalet varsel inte stiger till obekväma nivåer, detta skulle effektivt punktera konsumtionen likt hösten 2008", skrev HUI i en kommentar.
USA-data på eftermiddagen visade att huspriserna i storstadsområden steg 1,20 procent i juli jämfört med samma månad 2011, enligt S&P/Case-Shillers index. Det var mer än väntade +1,10 procent, andra månaden i rad med uppgång i årstakt och den största uppgången sedan augusti 2010.
Hushållens konfidensindikator steg till 70,3 i september från 61,3 föregående månad, väntat var 63,1. Index över nuläget steg till 50,2 från 46,5 medan det framåtblickande indexet steg till 83,7 från 71,1. Hushållens bedömning om arbetsmarknaden förbättrades också i september.
USA-räntorna sjönk inledningsvis på tisdagen men vände uppåt under eftermiddagen, en rörelse som fick extra skjuts av statistiken och uppgång på börsen. Vid svensk stängning handlades den tioåriga statsobligationen på 1,72 procent, 2 punkter upp från måndag samma tid.