"Vi måste lyfta läraryrket i Sverige. Antalet sökande är alldeles för få, vi får inte tillräckligt stort urval. Vi har också en flykt från läraryrket av skickliga lärare", säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).
Han vill nu införa två nya karriärsteg — förstelärare och lektor — för att göra lärarjobbet mer attraktivt. Lockbetet är inte bara en titel, utan också en väg till högre lön. Med statligt stöd ska en lektor få en löneökning på max 10.000 kronor i månaden och en förstelärare 5.000 kronor.
Björklund kommer att ha koll på att de statliga pengarna verkligen går till lönelyft.
"De får bara användas till detta. De är öronmärkta och kommuner som vill använda pengarna till annat kommer inte att få dem", säger han.
Lärare som lyfter sina elever resultatmässsigt och är duktiga på att undervisa kan bli förstelärare. Tanken är att de ska fortsätta undervisa, men också kunna handleda yngre kollegor eller bli ämnesansvariga.
Förslaget får lovord både från lärarfacken och oppositionspartierna, även om de inte anser att det löser alla problem.
"Det är ett viktigt steg på vägen för att höja statusen på läraryrket, men det räcker inte ensamt för att mota den nationella lärarkrisen som Sverige står inför. Nu krävs verkligen att kommuner och fristående skolor tar sin del av ansvaret", säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Regeringen räknar med att statsbidraget räcker till runt 10.000 "karriärtjänster", vilket innebär att ungefär var tionde lärare kommer att kunna titulera sig lektor eller förstelärare.
Exakt hur många karriärjobb det blir och vad en förstelärare får för arbetsuppgifter avgörs i slutänden av landets kommuner och skolor.
"Det är viktigt att våra medlemmar själva bestämmer i vilken mån man vill inrätta den här typen av tjänster och vilka som ska ha tjänsterna", säger Anders Knape (M), ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.