Foto: Scanpix
Statens garantiprogram för krisande banker har blivit en miljardbingo. Hittills har avgifterna dragit in 5,6 miljarder. Summan väntas växa till 6,0 miljarder kronor.
För att underlätta bankernas finansiering lanserade staten ett garantiprogram, administrerat av Riksgäldskontoret, med chefen Bo Lundgren. Finansinstitut som anslöt sig till programmet kunde mot en avgift låna med svenska staten som garant.
Som mest, i juni 2009, var den garanterade upplåningen uppe i 354 miljarder kronor. Summan har sedan sjunkit successivt och upp gick vid halvårsskiftet i år till 38,6 miljarder kronor, enligt Riksgäldens senaste uppdatering.
Vid samma tidpunkt hade garantiavgifterna dragit in 5.560 miljoner kronor. Riksgäldens bedömning är att programmet när det sista garanterade lånet löper ut 2015 kommer att ha genererat intäkter på 6,0 miljarder kronor. Pengarna går till den stabilitetsfond som i framtiden ska användas för att stödja banker i kris.
”I efterhand har det visat sig vara en god affär”, säger Daniel Barr, ansvarig för garantiprogrammet på Riksgälden.
Den förväntade kostnaden beräknades vid halvårskiftet till 84 miljoner kronor. Summan bygger på ett beräkningstekniskt antagande.
”Det handlar om sannolikheten för konkurs givet kreditbetyget på låntagarna i programmet och volymen och löptiden på lånen”, säger Daniel Barr.
Om allt går vägen och låntagarna sköter räntor och återbetalning som det ska kommer kostanden att krympa till noll.
Under årets första halva försvann Volvo Finans och SBAB ur garantiprogrammet. Kvar är Swedbank, Carnegie och Sparbanken Öresund.