Det preliminära indexet från Frankrike visade en kraftig nedgång när industri-PMI rasade till 42,6 i september från 46,0 i augusti, och tjänste-PMI föll till 46,1 från 49,2. Förväntningarna låg på ett industri-PMI på 46,4.
Till skillnad mot Frankrike överraskade Tyskland på uppsidan. Inköpschefsindexet för industrin steg oväntat till 47,3 från 44,7, medan förväntningarna låg på 45,2. Det var den högsta nivån sedan mars. Tjänste-PMI steg samtidigt till 50,6, här låg analytikernas förväntningarna på 48,5.
Även för euroområdet som helhet var utfallet blandat. Tjänste-PMI var sämre än väntat medan industri-PMI överraskade positivt. Det kombinerade indexet landade på 45,9, sämre än väntade 46,6 och en nedgång från augustis 46,3.
Martin Enlund, analytiker på Handelsbanken, skriver i en kommentar att PMI-statistiken över euroområdet tyder på att BNP kommer att sjunka med cirka 0,5 procent per kvartal, "en ganska djup recession".
"Givet de hårda åtstramningsåtgärderna som implementerats runt om i euroområdet, kan du räkna med att tillväxten kommer att vara ganska nedtryckt på lång sikt", skriver Martin Enlund, som dock noterar att det finns potential för en kortsiktig förbättring.
I Spanien emitterades på förmiddagen treåriga och tioåriga obligationer. Målet var att sälja för 4,5 miljarder euro, men försäljningen landade på 4,8 miljarder. Räntan på treåringen, som stod för den största delen av emissionen, landade på 3,845 procent. Tioårsräntan blev 5,666 procent, att jämföra med 6,647 procent vid senaste auktion i augusti.
ECB:s obligationsköpsprogram som annonserades förra veckan har lett till betydligt lägre räntor, men Spanien är fortsatt motvilliga till att söka stöd som skulle garantera att ECB köper obligationer.
Nomura-analytikern Artis Frankovics sa till Reuters att den stora faran för den tioåriga spanska obligationsräntan ligger kvar på 6,5 procent, en nivå som analytiker bedömer skulle tvinga Spanien att söka stöd.
"När de skjuter upp beslutet tror jag att marknaden kommer att pressa räntan högre och sedan kommer de eventuellt bli tvungna att söka stöd. Så enligt oss kommer det att be om det i slutet av oktober och de kommer att tvingas till det", sa han.
På valutamarknaden försvagades euron betydligt mot dollarn och noterades vid lunchtid på 1,293, att jämföra med 1,305 vid svensk stängning på onsdagen.
I Sverige noteras tioårsräntan till 1,54 procent, ned 4 punkter, medan tvååringen har sjunkit 1 punkt till 0,75 procent. Kronan har försvagats 3 öre mot dollarn till 6,56, medan den mot euron har stärkts 4 öre till 8,48.
Finansdepartementet publicerade höstbudgeten på torsdagsmorgonen, men efter regeringens omfattande informationskampanj de senaste fyra veckorna var utrymmet för överraskningar som väntat begränsat.
"De starka svenska offentliga finanserna gör det möjligt för regeringen att föreslå åtgärder för sammanlagt 22,7 miljarder kronor 2013. Då finns ändå marginaler för att kunna stimulera ekonomin ytterligare om krisen skulle fördjupas i euroområdet", skriver finansdepartementet.
Finansminister Anders Borg sa vid en presskonferens att en fortsatt oro och betydande nedåtrisker gör att det fortsatt finns ett behov av säkerhetsmarginaler, och att regeringen i det här osäkra läget inte har som mål att ha överskott i offentliga finanserna.
"I det här läget kan det vara lämpligt att understryka hur bruttoskulden ser ut. Sverige har i dag en av de lägsta bruttoskulderna i Europa och den går i rätt riktning", sa han.
På en fråga beträffande tolkningen av överskottsmålet sade Anders Borg att när överskottsmålet utformades tänkte man sig inte sju-åtta år med lågkonjunktur.
"Grundtolkningen är att har man lågkonjunktur ligger man lite under 1 procent, har man högkonjunktur ligger man lite över 1 procent", sa han.
Finansdepartementet står fast vid de ekonomiska prognoser som finansminister Anders Borg presenterade i Harpsund den 23 augusti, vilket betyder att BNP väntas öka 1,6 procent i år, 2,7 procent 2013 och 3,7 procent 2014. Arbetslösheten väntas sjunka från 7,6 procent 2012 till 7,5 procent 2013 och 6,6 procent 2014.
Flera bankekonomer upprepar i kundbrev på morgonen sin skepsis mot vad de uppfattar som väl optimistiska tillväxtprognoser från finansdepartementet. Magnus Alvesson, ekonom på Swedbank varnar för att regeringen kan överskatta reformutrymmet samtidigt som den underskattar utmaningarna inom arbetsmarknaden.
"Vår bedömning är att en fortsatt expansiv finanspolitik för 2013 är gynnsamt ur ett konjunkturperspektiv, men att regeringen tydligt bör kommunicera hur de budgetpolitiska målen ska uppfyllas framöver", skriver han.
"I synnerhet inför valåret 2014 är det viktigt att finanspolitikens trovärdighet bevaras och att om regeringen avser att fortsätta minska skattetrycket i ekonomin så bör den också klargöra vilka utgifter som ska minska", fortsätter Magnus Alvesson.
På SEB konstaterar man att budgeten för 2013 i huvudsak är fokuserad på strukturella åtgärder som forskning, investeringar, lägre bolagsskatt och arbetsmarknaden. Banken räknar med att nästa budget för 2014 kommer att ägnas mer åt att sänka skatterna och bidrag till individer.
Finansdepartementet har inte hunnit beakta Riksbankens senaste räntesänkning, till 1,25 procent, och prognoserna bygger på att reporäntan ligger på 1,5 procent i slutet av 2012 och 2013 för att därefter stiga till 2,5 procent i slutet av 2014.
Finansdepartementet har vidare justerat sin prognos för årets statsbudgetsaldo till -19 miljarder kronor, jämfört med +12 miljarder i vårpropositionen. Sett till månadsutfallen till och med augusti måste budgetutfallen för årets fyra sista månader bli betydligt bättre än Riksgäldens månadsprognoser om finansdepartementets prognos ska hålla.
Riksgälden räknade i juni med ett budgetunderskott på 32 miljarder 2012, därefter har månadsutfallen till och med augusti sammantagit kommit in närmare 8 miljarder kronor svagare än beräknat, främst beroende på oväntat stora skatteåterbäringar i augusti.
Eftermiddagens USA-agenda en rad statistikhållpunkter och Fed-tal, däribland data över nyanmälda arbetslösa och Philadelphia Fed-index.