Många har höjt på ögonbrynen åt regeringens prognoser för den svenska ekonomin de närmaste åren. Finansminister Anders Borg räknar med att ekonomin växer med 2,7 procent nästa år medan konsensusbedömningen ligger på 1,8 procent. Året därpå räknar regeringen sedan med 3,7 procent i BNP-tillväxt och 2015 med 3,5 procent.
Eftersom Sveriges ekonomi är starkt utlandsberoende och Europa är vår klart största handelspartner framstår det som osannolikt att Sverige i ett sådant scenario skulle kunna ha dramatiskt mycket högre tillväxttal.
Anders Borg passade på säkerhets skull på att redan på förhand försvara sig mot invändningen att om tillväxten blir svagare så minskar rimligtvis det så kallade reformutrymmet. Tvärtom skulle en svagare tillväxt snarare öka behovet av en expansiv finanspolitik eftersom resursutnyttjandet i ekonomin då skulle bli lägre, enligt finansministern.
Det här är nya tongångar. De senaste åren har Anders Borg snarast argumenterat för ett slags konjunkturcykelförstärkande finanspolitik, där svaga utsikter angivit som skäl för att spara i ladorna för det fall att det skulle bli ännu värre. För det har han fått kritik av bland andra ekonomiprofessor Lars Calmfors som kallat politiken ”procyklisk”.
Anders Borg lyfte också fram rekommendationer från internationella organisationer, exempelvis IMF, om att de länder i Europa som har möjlighet bör stimulera sina ekonomier.
”Sverige, om något land, bör ta ansvar för att öka efterfrågan”, sa Anders Borg.
Också detta är nytt. Tidigare har finansministern avvisat sådana tankar med motiveringen att risken är att Sverige skulle hamna i samma prekära läge som europeiska länder längre söderut.
Rent ekonomiskt ligger Anders Borgs fotbyte i linje med vad många bedömare efterfrågat.
”Vändpunkten vi länge har väntat på har till slut kommit”, skriver exempelvis SEB:s ekonomer i en budgetkommentar.
Men omsvängningen öppnar för Socialdemokraterna, och den ekonomisk-politiska talespersonen Magdalena Andersson, att ta rollen som den mer ansvarsfulla parten när det gäller den ekonomiska politiken.
Ett inlägg på Dagens Nyheters debattsida tyder på att Magdalena Andersson är inställd på att ta den.
”Det är med tillgänglig information svårt att se att regeringens politik är förenlig med överskottsmålet”, skriver hon i DN tillsammans med Fredrik Olovsson, vice ordförande i finansutskottet.
Reformerna i budgeten beskrivs som ”fyrverkerier”.
”Regeringens mer långsiktiga förutsägelser är mer tyckande än prognos – vilket borde beaktas i budgetprocessen. Tyvärr förhåller sig inte regeringen så. Därför ser man stora fria resurser – prognospengar som inte finns i verkligheten. Dessa prognospengar har finansierat en betydande del av budgetfyrverkeriet”, skriver S-representanterna.