Eurokrisen har ställt tidigare sanningar på huvudet. Enda sättet för EU att besluta i skattefrågor är genom enhällighet bland medlemsländerna. Men medlemsländernas urholkade statsfinanser har demonstrerat att skattepolitiken inte kan begränsas till nationell nivå. För krisländerna finns snart inte fler besparingsåtgärder att ta till och inga fler skatter att höja. Att täppa till hålen för skattesmitare är högprioriterat.
Inte minst för Grekland har krisen förvärrats av dålig skatteadministration och av att rika greker flytt landet. Enligt EU-kommissionen motsvarar den svarta ekonomin i snitt en femtedel av ett EU-lands BNP. Skatteflykt och bedrägerier i Europa beräknas uppgå till 1.000 miljarder euro, motsvarande cirka 8.500 miljarder kronor, om året.
”Skattebrottslingar stjäl från vanliga medborgare och berövar medlemsstaterna intäkter som de så väl behöver”, säger Algirdas Šemeta till sajten.
I mars, på ett av EU-ledarnas många återkommande kristoppmöten, fick han i uppdrag att lägga fram nya skatteförslag. En konkret handlingsplan ska presenteras före årets utgång. Till slut blir det medlemsländerna som får sista ordet.
EU-skatteregisteringsnummer är kanske det förslag som har mest symbolvärde för enskilda skattebetalare, vare sig man är privatperson eller juridisk person. Numret ska göra det lättare att införa automatiskt informationsutbyte mellan stater. Andra åtgärder ska garantera snabba ingripanden vid momsbedrägerier, avslöja nya upplägg för undandragande av skatt och göra flödena till och från så kallade off shore-konton mer transparenta. Gemensamma minimistraff för skattebedrägerier och -undandragande ska avskräcka frestade skattskyldiga.
Kampen mot skatteflykt ska bli aggressivare på alla plan. EU-länder som fortfarande till viss del fungerar som skatteparadis ska klämmas åt. Sanktioner och svartlistning väntar. Det riktar sig mot EU-länderna Österrike och Luxemburg. De anklagas för att obstruera införandet av reformerna i EU:s spardirektiv genom att skydda kontohavares identitet gentemot skattemyndigheter i andra länder.
I höst har EU-kommissionen också aviserat omförhandlingar av skatteavtal med grannländer utanför EU. Algirdas Šemeta vill ha ett automatiskt informationsutbyte. För att övertyga de hittills motsträviga länderna, Schweiz, de så kallade mikrostaterna, Andorra, Liechtenstein, San Marino och Monaco har EU-kommissionen utlovat en ny taktik med både morot och piska. Piskan består i att hålla inne betalningar, moroten i lättare tillgång till den inre marknaden.
Däremot behöver inte arbetet leda till likadana skattesystem i EU-länderna.
”Där är vi inte ännu. Men vi behöver en starkare samordning. Vi har redan börjat. I våras fick 25 av 27 medlemsländer skatterekommendationer av kommissionen”, säger Algirdas Šemeta till tidningen.