Diamanterna, som bildades då en meteorit slog ned i området för 35 miljoner år sedan, har en ovanlig struktur och är därför dubbelt så hårda som vanliga diamanter, enligt de ryska geologerna.
"De första resultaten av undersökningarna är tillräckliga för att man ska tala om en möjlig omstörtning av den globala diamantmarknaden", säger en talesman för Vetenskapsakademien till ITAR-Tass.
Den annorlunda strukturen och hårdheten gör att dessa så kallade "impact diamonds" är speciellt lämpliga för industriella ändamål.
Ryska experter är lyriska inför möjligheten att Ryssland i praktiken får ett globalt monopol för vad man kallar "den nya råvaran", som kan leda till en teknisk revolution. Fyndigheten antas täcka världens behov för de kommande 3.000 åren.
De ryska uppgifterna om en jättelik diamantfyndighet i en meteoritkrater i Sibirien verkar långsökta, men faller inte utanför vad som är vetenskapligt möjligt.
Det säger geologiprofessorn Richard April till amerikanska Huffington Post.
Enligt Richard April finns det i princip två sätt som så kallade "impact diamonds" kan bildas i samband med ett meteoritnedslag.
En möjlighet är att meteoriten slår ned i ett område som är rikt på kol. Det höga trycket och den extrema värmen vid kollisionen kan då vara tillräckligt för att omvandla kolet till diamanter.
Ett annat scenario är att själva meteoriten innehåller en hög halt av kol, som blir till diamanter vid nedslaget.
Det finns bevis som stöder båda scenarierna, men enligt Richard April har man vid andra meteoritkratrar aldrig hittat tillnärmelsevis den storleken på fynd som ryssarna nu talar om.
"Det diamanter man hittat vid meteoritkratrar har varit små och få. Det är intressant att ryssarna nu säger sig ha hittat en gigantisk fyndighet, för, baserat på vad vi vet sedan tidigare, är det väldigt osannolikt", säger Richard April.
Det finns dock en teoretisk möjlighet att en stor formation av diamanter kan uppstå vid ett meteoritnedslag. Det skulle i så fall vara om meteoriten slog ned på en plats som redan innehöll en stor mängd diamanter. När värmen då steg kraftigt kan de existerande stenarna ha utsatts för ytterligare tryck och återkristalliserats i en extra hård form, menar Richard April.
"Det skulle också förklara varför det finns så många av dem. Men att hitta trillioner karat, det är något jag aldrig hört talas om. Det har aldrig hänt förut och skulle vara fullständigt unikt", säger han.