Elefanten i rummet är rädslan för en irländsk eller spansk situation med kraftigt fallande bostadspriser som sänker ekonomin under flera år framöver.
”Det är bättre att hantera det här före än efter. För efter leder det till ekonomiska bekymmer under många, många år”, säger Stefan Ingves inför de församlade riksdagsledamöterna på tisdagen.
När du lägger pusslet att det är många objekt på bostadsmarknaden, att många prissänks och att de är till försäljning länge – vad blir slutsatsen av det?
”Jag har ingen precis dagsprognos när det gäller utvecklingen på bostadsmarknaden. Det är heller inte så vi för vår penningpolitik, utan det gäller att göra en allmän bedömning”, säger Stefan Ingves när di.se talar med honom efter hearingen.
Karolina Ekholm konstaterar att priserna varit stabila sedan hösten 2010, som svar på en liknande fråga. Men hon medger att frågan är relevant.
”Det är naturligtvis någonting man måste bedöma, Sedan håller jag inte med om utgångspunkten att utbudet är stort. En faktor bakom de höga bostadspriserna är ett väldigt långsamt ökat utbud på bostäder kopplat till ett lågt bostadsbyggande”, säger hon.
Jag syftade på andrahandsmarknaden.
”Det går lite upp och ner och det tycker jag är lite svårt att värdera.”
Tisdagens möte mellan direktionstopparna och riksdagsledamöterna i finansutskottet aktualiserar en annan fråga, nämligen vad politikerna kan och bör göra för att minska svenskarnas skuldberg.
Karolina Ekholm poängterar att man bör akta sig för att göra någonting förhastat.
”Om man drar i en ände skulle det kunna få väldigt oönskade bieffekter eftersom det här är någonting som påverkar hushållens ekonomi på ett väldigt starkt sätt. Det är ett skäl till att det är ett så svårt politikområde.”
”Det finns många olika element som påverkar bostadsmarknaden. Ränteavdrag, ett begränsat bostadsbyggande, fastighetsskatten som togs bort. Vi har en hyresreglering, ett ganska dyrt bostadsbyggande och en del konkurrensproblem i bostadssektorn”, fortsätter hon.
Vid hearingen gav Stefan Ingves ett lågt betyg åt politikernas handlingskraft:
”Det finns andra verktyg: Amorteringskrav, att öka riskvikten för utlåning till bostadssektorn, låntetak och så vidare. Dessvärre har vi i Sverige inte ett särkilt bra 'record' av att genomföra sådana här åtgärder”, sa Stefan Ingves till ledamöterna.
Att Finansinspektionen har infört ett lånetak är bra. Men det räcker inte, säger Ingves.
”Vi ligger efter och ju mer vi ligger efter på det här området, desto mer faller på penningpolitiken”, säger han och efterlyser mer genomgripande lösningar på det institutionella planet.
”Vad vi behöver klargöra i Sverige är hur vi ska hantera makrotillsynen så att vi åstadkommer beslut också inom det här området. Det behöver göras så snart det överhuvudtaget är möjligt”, säger han till di.se.
Att slå ihop Finansinspektionen och Riksbanken?
”Det är en helt annan frågeställning”, säger Stefan Ingves undvikande.
Fotnot: Ansvaret för den finansiella stabiliteten, kredittillväxten och andra frågor inom ramen för den så kallande makrotillsynen delas idag huvudsakligen mellan Riksbanken och Finansinspektionen. I början av året inrättades ett provisoriskt så kallat samverkansråd för makrotillsynen med deltagare från Finansinspektionen och Riksbanken som har till uppgift att diskutera finansiella risker och lämpliga verktyg och åtgärder.