”Det är bättre att hantera det här före än efter. För efter leder det till ekonomiska bekymmer under många, många år”, säger Stefan Ingves vid en hearing i Riksdagen på tisdagen.
”Det finns andra verktyg: Amorteringskrav, att öka riskvikten för utlåning till bostadssektorn, låntetak och så vidare. Dessvärre har vi i Sverige inte ett särkilt bra 'record' av att genomföra sådana här åtgärder”, säger Stefan Ingves vidare.
Att Finansinspektionen har infört ett lånetak är inte tillräckligt, konstaterar han.
”Vi ligger efter och ju mer vi ligger efter på det här området, desto mer faller på penningpolitiken”, säger han.
Vice riksbankschefen Karolina Ekholm, som vid det senaste räntebeslutet förordade en lägre räntebana, har sedan bostadsmarknaden svalnade hösten 2010 inte vägt in de höga hushållsskulderna i sin bedömning.
”Det som är viktigt att försöka få till ett system där man har institutioner som klarar av att fatta skarpa förslag när det behövs. Det inser alla i det här rummet att ränteavdrag och subventioner är politiskt väldigt känsliga frågor, som är svåra att göra något mer åt på kort sikt”, säger hon.
Men om Riksbanken ska göra politikernas och myndigheternas jobb kommer det att kosta. Ett pris man måste betala är i form av en inflation som inte når målet, konstaterar hon samtidigt.
”Man riskerar att tappa förankringen för att inflationsförväntningarna når målet”, säger hon.
Ett annat pris betalar företagen, enligt Karolina Ekholm.
”Hushållens benägenhet att skuldsätta sig kan försvåra för företagen att finansiera sig. Det är kostnader som måste vägas in”, säger hon och kallar penningpolitiken för ”den sista försvarslinjen” när det gäller att dämpa hushållens lånesug.