Tillbaka

Skicka artikeln

  • * Om du har ett konto på di.se fylls din e-postadress i automatiskt.

    eller Skapa nytt konto - gratis

Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Här är strategin bakom 
alliansens miljardlöften

Uppdaterad 2012-09-19 13:57. Publicerad 2012-09-19 13:29

En stor del av regeringens miljardlöften kan gå om intet, enligt statsvetaren Jenny Madestam. Foto: Henrik Montgomery/Scanpix

I sin turné över Sverige har alliansen strött över 100 miljarder omkring sig i olika utspel inför höstbudgeten. Men större delen av de utlovade satsningarna ligger bortom nästa riksdagsval, och blir det regeringsskifte finns risken att förslagen rivs upp.

Budgetnyheterna från alliansen har duggat tätt de senaste veckorna.

Annons:

Hittills har regeringen lovat reformer för drygt 17 miljarder kronor 2013, enligt di.se:s sammanställning. På torsdag morgon lägger regeringen fram budgetpropositionen för 2013 och då ska hela reformutrymmet på 23 miljarder kronor vara fördelat.

De olika utspelen hittills om många miljarder till bland annat järnvägar, forskning och jobb för unga, handlar mest om löften över flera års tid.

Så kallade ”satsningar” på över 100 miljarder kronor har hittills aviserats under de kommande fyra åren. När även sänkningen av bolagsskatten och sänkningen av pensionärsskatten räknas med, handlar det om över 140 miljarder kronor som har lovats bort de kommande fyra åren.

Men av de pengarna gäller endast omkring 17 miljarder kronor nästa år.

39 miljarder kronor handlar om löften åren 2015-2016, således bortom nästa riksdagsval. Över 50 miljarder kronor, främst satsningar på järnvägen, ligger efter år 2016.

Genom mångmiljardutspelen blir uppmärksamheten i medierna större.

 ”Det ger mer uppmärksamhet och det framstår inför väljarna som att regeringen är mycket framåtblickande och handlingskraftig, i stället för att bara stå och stampa. Och det är också det regeringen har fått kritik för, så utifrån det kan man förstå att de här utspelen kom nu”, säger Jenny Madestam, statsvetare vid Stockholms universitet.

Att regeringen lovar bort många miljarder över flera års tid handlar främst om statens finanser och vad det finns utrymme till respektive år, menar Jenny Madestam.

Men den finns också en psykologisk aspekt, poängterar hon.

”När man utlovar pengar till väljarna bortom 2014 så är det ett sätt att tala om för väljarna att det här kommer ni få med oss vid makten. Det är ett sätt att binda sig själv och väljarna till varandra”, säger Jenny Madestam.

I slutet av augusti började regeringen sin pr-turné inför höstens budgetproposition. På en tågresa till Linköping hade alliansen med sig en 55-miljarderssatsning på järnvägen i bagaget.

Men i själva verket gällde inte en krona av de 55 miljarderna nästa år. Först 2014 börjar miljarderna fördelas, men bara med 1,7 miljarder, alltså motsvarande endast 3 procent av den stora miljardpotten. Nästan 50 av de 55 miljarderna ligger bortom 2016 och således bortom nästa riksdagsval.

En annan av regeringens stora aviserade satsningar inför höstbudgeten är insatser för forskning och innovation. Men av de ytterligare 11,5 miljarder kronor som regeringen vill plöja ner i forskning ligger 60 procent av pengapotten, över 7 miljarder kronor, på åren 2015-2016.

En annan stor nyhet inför höstbudgeten har varit regeringens insatser för att skapa fler jobb för unga, bland annat genom lärlingsprogram och fler utbildningsplatser. Av totalt 8,1 miljarder kronor som insatserna ska kosta ligger en stor del, närmare bestämt 3,5 miljarder kronor, bortom nästa riksdagsval.

Att utlova stora satsningar efter sin mandatperiod innebär risker att förslagen rivs upp om det blir ett regeringsskifte.

”Då blir det hackigt för väljarna. Samtidigt hävdar många att förslagen som regeringen har lagt är mycket av socialdemokratisk politik. Om vi skulle få ett regeringsskifte är det inte självklart att en socialdemokratisk regering skulle vilja riva upp exempelvis infrastruktursatsningen eller ungdomssatsningen. På så vis är det ganska ofarliga satsningar”, säger Jenny Madestam.

”Men det är ju inte helt otänkbart att Socialdemokraterna skulle vilja reglera eller korrigera förslagen och exempelvis satsa på ungdomar på att annat vis än vad regeringen har utlovat”, fortsätter hon.

Alliansens budgetustpel
Aviserade "satsningar", miljarder kronor 2013 2014 2015 2016 Totalt  Period
Försvarsmakten  0,3 0,3 0,2 0,2 2 Över en tioårsperiod
Jobb och tillväxtsatsningar: 55 mdr till järnväg




Järnvägar, ökning anslag drift o underhåll
1,7 1,7 1,7 20 2014-2025
Ostlänken*



30  Byggstart 2017, färdig senast 2028
Göteborg-Borås**



5 Byggstart 2020, beräknas vara klar 2024
Integrationspengar anhöriginvandrare 0,375 0,45 0,3 0,2 1,325 2013-2016
Prestationsbaserat stöd till utanförskapsområden  0,1 0,1

0,2 2013-2014
Bostadstillägg ogifta pensionärer  0,43 0,43 0,43 0,43 1,72 430 Mkr per år
Praktiskt basår och praktikplatser för nyanlända 0,19 0,23 0,23 0,23 0,88 2013-2016
Kulturhuvudstad Umeå  0,08


0,08 2013
Fler vägar till jobb för unga 2,197 2,357 2,08 1,461 8,095 2013-2016
Gruvrelaterad infrastruktur  0,6 0,8 0,7 0,05 3,5 2013-2017*
Barnomsorg på kvällar, nätter och helger 0,0155 0,031 0,031 0,031 0,1085 2013-2016
Forskning och innovation, fokus life science 1,735 2,695 3,06 4 11,5 2013-2016
Bättre utbildning för utrikes födda elever 0,1084 0,136 0,1122 0,0522 0,409 2013-2016
Energiforskning  0,25 0,25 0,27 0,47 14 Över en tioårsperiod**
Sänkt bolagsskatt och sänkt expansionsfondskatt 7,63 7,25 7,25 7,25 29,38 Varaktig årlig effekt 
Investeraravdrag 0,7 0,8 0,8 0,8 3,1
Aktivitetsersättning för unga  0,1 0,156 0,156 0,156 0,568 2013-2016***
Snabbare bosättning nyanlända flyktingar  0,01 0,25 0,25 0,25 0,76 10 Mkr, därefter 250 Mkr årligen 
Investeringsstöd för solceller 0,06 0,05 0,05 0,05 0,21 2013-2016
Sänkt skatt för pensionärer 1,15 1,15 1,15 1,15 4,6 1,15 Mkr/år
Reformer för att förhindra och bryta långtidsarbetslöshet  0,865 0,624 0,329 0,318 2,136 2013-2016
Ökade resurser för skydd av skog 0,0835 0,0835 0,0835 0,0835 0,334 2013-2016
Ökade resurser kriminalvården 0,18 0,047 0,158 0,073 0,458 2013-2016
Höjd grundnivå föräldraförsäkringen 0,3 0,3 0,3 0,3 1,2 Varaktig årlig effekt 

17,4594 20,1895 19,6397 19,2547 141,564
*Ännu oklart hur 1,35 mdr kr av 3,5 mdr kr ska fördelas över åren


** Den permanenta nivån blir ca 1,4 mdr kr från 2016. 14 mdr avser både tidigare beslutad budget och förstärkning. 
*** Fördelningen mellan 2014-2016 oklar





Fotnot: På tisdagen aviserade Fredrik Reinfeldt att regeringen nästa år kommer att lägga ytterligare 1,5 miljarder kronor på rättsväsendet, vilket inte är med i tabellen. Regeringen satsar också 280 Mkr på biogas fram till 2016.

Denna artikel är äldre än 5 dagar och kan inte längre kommenteras

Ladda om sidan

Läser in kommentarer
					

Betygsätt kommentaren Tack! Snitt ( röster)
					  

Betygsätt kommentaren Tack! Snitt ( röster)
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Etiketter i denna artikel

Relaterade artiklar

Annons:
Vinnare och förlorare
17:29 % Senaste
Nordic Mines 20,97 0,75
Allenex 19,90 2,47
RNB Retail and Brands 16,67 0,07
Artimplant B -20,00 0,04
Midsona A -7,14 23,40
Semafo Inc. -6,75 10,77


Dagens rapporter
Inget resultat
Fler världsindex
Nikkei 225 1,36% 15 343,99
Hang Seng Index 1,70% 23 474,05
FTSE 100 Index 0,66% 6 723,06
Frankfurt, DAX 30 0,34% 8 398,00
Paris, CAC 40 0,56% 4 001,27
Dow Jones Industrial Average 0,80% 15 354,40
NASDAQ Composite 0,97% 3 498,97
Mest analyserade bolag
Köp Neutr Sälj
Nokia 14 15 19
Ericsson 24 10 3
Nordea 10 8 4
TeliaSonera 5 9 7
Tele2 6 3 2
Tieto 1 4 4
SAS 1 1 5
Net entertainment 3 1 1
PA Resources 1 3 1
Concentric 1 3 0
Björn Borg 0 1 2
Crown Energy 0 2 0
Exini Diagnostics 0 2 0
Xvivo Perfusion 0 2 0
HiQ 0 1 0
Sagax 0 0 1
Telegram

Dagens industri | 113 90 Stockholm | 08-573 650 00 | dise@di.se

© di.se | Ansvarig utgivare: Peter Fellman | PUL | Cookies           Följ oss på Google+  Följ oss via RSS   Följ oss på Twitter  Följ oss på Facebook  Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)