IMF-chefen Christine Lagarde och ECB-chefen Mario Draghi.
Foto: SCANPIX
Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) har inlett förhandlingar om ett treårigt stödprogram till Spanien med nödlån på totalt 300 miljarder euro, rapporterar den nederländska affärstidningen Het Financieele Dagblad, enligt Reuters.
"ECB arbetar med ett ramverk för det nya programmet för stödköp av statsobligationer och det inkluderar strikt IMF-övervakning", säger en icke namngiven källa till tidningen, rapporterar Reuters.
ECB-chefen Mario Draghi ska tillsammans med ECB-ledamoten Jörg Asmussen leda samtalen, som från IMF:s sida förs av IMF-chefen Christine Lagarde och IMF-höjdaren David Lipton.
Mötet i Nicosia inleds med ett internt möte inom eurogruppen under förmiddagen. Spekulationerna om Spaniens eventuella behov av nödhjälp blir ett av huvudämnena.
"Vad som är väldigt viktigt är att Spanien visar marknaden att man står fast vid sina reformer och kommer att implementera de sparåtgärder som är nödvändiga för att övertyga marknaden", säger Nederländernas finansminister Jan Kees De Jager på väg in till mötet.
Liksom många andra öppnar han samtidigt för mer tid åt Grekland för att uppfylla räddningspaketens krav.
"Extra tid, ja. Men inte extra pengar."
Spaniens finansminister Luis de Guindos tonar för sin del ned pratet om ett spanskt räddningspaket.
"Att vi klarar våra mål vad gäller underskottet och uppfyller vårt eget reformprogram är viktigare än en eventuell räddning. Den fundamentala frågan här handlar om att slå fast under vilka villkor ECB kan agera på sekundärmarknaden. Jag tror att vi ska kunna göra det i dag, även om det sker rent allmänt och inte direkt i relation till Spanien, säger de Guindos, enligt Reuters.
Efter eurogruppens möte ansluter övriga finansministrar, däribland Sveriges Anders Borg (M), till mötet vid lunchtid.
Regeringen har tidigare varit starkt negativ till ens tanken på en bankunion, men har mjuknat en aning under sommaren. I onsdags konstaterade Borg att Sverige har två prioriteringar i de förhandlingar som nu följer: Sverige måste kunna ställa tuffare krav på svenska banker om det behövs och svenska skattebetalares pengar får inte äventyras.
"Vår hållning är att vi måste ha möjlighet att ställa hårda krav på våra banker, därför att det ytterst är svenska skattebetalare som får ta konsekvenserna och då måste vi kunna reglera och kontrollera dem själva."