ECB-chefen Mario Draghi lovordades av Jean-Claude Junkcer för sitt beslut att vid behov köpa statsobligationer från krisländer på andrahandsmarknaden.
”Det är ett viktigt element i euroländernas övergripande krishantering”, sade Juncker och framhöll vikten av att ECB satt upp som ett nödvändigt krav att ländernas först måste ingå en programöverenskommelse med räddningsfonden ESM eller EFSF.
Räddningsfonden ESM, som i onsdags fick grönt ljust av Tysklandsförfattningsdomstol ska börja fungera från dag ett, den 8 oktober. Det bekräftade dess chef Klaus Regling. Eurogruppen utfärdade på fredagen två uttalanden att ESM inte stred mot något av de två villkor författningsdomstolen ställt upp.
IMF-chefen Christine Lagarde dementerade om att IMF och ECB sitter i diskussioner med Spanien om stöd.
I stället förklarade Jean-Claude Juncker på presskonferensen att Spaniens finansminister Luis de Guindos ”försäkrat" eurogruppen att de finanspolitiska målen för i år är inom räckhåll och att extra åtgärder kommer att sättas in vid behov. Särskilt underströk han vikten av transparenta offentliga räkenskaper och månatliga statistiska rapporter från regionerna.
”Spaniens finansminister informerade oss om att det nationella programmet för strukturella reformer ska presenteras i slutet av september”, kungjorde Jean-Claude Juncker.
De spanska bankreformerna går hittills enligt plan.
”I slutet av september får vi resultatet av stresstesterna för de individuella spanska bankerna. Då får vi en exakt bild av varje banks kapital behov”, sade EU:s finanskommissionär Olli Rehn.
”Det är viktigt att komma ihåg att en effektiv, övervakad, frisk och ansvarsfull banksektor är nödvändig för att återskapa förutsättningar för tillväxt och jobbskapande i Spanien” sade Olli Rehn.
Euroländerna vägrade att diskutera Grekland begäran om att mer tid för att upfylla villkoren för sitt nödlån. Men flera finansministrar anslöt sig till åsikten att Grekland borde ges mer tid att uppfylla villkoren för sitt räddningsprogram.
”Om Greklands budgetunderskott är sämre än väntat kan Grekland ges mer tid att uppnå budgetmålen, men inte mer pengar", sade Nederländernas finansminister Jan Kees de Jager på väg in till eurogruppens möte på fredagsmorgonen.
Samma tongångar hördes senare från bland annat IMF:s Christine Lagarde som menade att det ännu var för tidigt att säga om Grekland skulle kunna minska sin statsskuld till 120 procent av BNP till 2020.
”Tid är en faktor värd att beakta”, sade hon.
Den nya grekiska regeringens arbete med strukturreformer och finanspolitiska sparåtgärder fick bättre recensioner än tidigare under våren.
IMF:s, EU:s och ECB:s trojka arbetar sedan en vecka på plats i Grekland med regeringen för att se budgetmålen ska kunna uppnås.
”Vi har goda arbetsrelationer”, beskrev Christine Lagarde.
”Nästa steg är att Grekland också levererar konkreta åtgärder i linje med det som överenskommits med trojkan”, sade Jean-Claude Juncker.
Greklands begäran om respit med att uppfylla villkoren får vänta på besked till andra halvan av oktober:
”Realistiskt är det inte möjligt att ta beslutet vid mötet den 8 oktober men jag vill inte heller vänta till i november. ”, sade Jean-Claude Juncker.
Irland och Portugal framhölls som bevis för att krisländernas hårda räddningprogram fungerar:
"Vi ser fram emot Portugals återinträde på finansmarkanderna under nästa år", sade Jean-Claude Juncker.