"Nivån har kommit ned i hela systemet och det här var åter igen en rekordlåg nivå för oss jämfört med alla andra europeiska banker. Mycket pengar söker investeringar vilket man inte minst ser på de företagsobligationer som kommer ut. Det finns ett sug i marknaden att investera i sådant som ger avkastning och känns säkert. Vi har ett försprång mot våra närmaste konkurrenter på alla marknader, både vad gäller senior- och säkerställd upplåning", säger han.
På en skakig marknad lyfter Handelsbanken fram fördelen av sin struktur att växa på marknader där banken är relativt liten. Tillsammans med att en avgränsad målgrupp kunder minskar det känsligheten för både konjunktur och ränteläge.
"I England har vi en marknadsandel på under 0,5 procent. Därför är vi väldigt oberoende av hur ekonomin utformar sig, även med tanke på den nischade kundgrupp vi vänder oss till. Där har vi väldigt kraftig tillväxt. Vi är också mindre i de andra nordiska länderna än i Sverige och där handlar det om att flytta fram positionerna på vår kundgrupp", säger Ulf Riese.
På längre sikt är det just expansionen på ut- och inlåning utanför Sverige som är främsta drivkraft för tillväxten i Handelsbankens räntenetto. I Sverige expanderar banken strukturellt bland annat på sparområdet, vilket synliggörs av en stor andel av nettoinflödet i svenska fonder.
Bilden av kreditefterfrågan bland företagen i Sverige är att den utvecklas väldigt plant, upp 1-2 procentenheter mätt för hela marknaden, medan en kraftig ökningstakt på hypoteksutlåningen fallit tillbaka allt mer på senare tid.
"Nu är den runt 4 procent på rullande tolv månader och under de senaste månaderna är det ännu lägre ökningstal än så för hela marknaden, men det är fortfarande en tillväxt", säger Ulf Riese.
När Handelsbanken väl kommer att presentera ett nytt kapitalmål inom ramen för Basel III är avhängigt såväl regleringsklarhet och hur upplåningsmarknaden till slut uppfattar de nya kraven på kapitalisering i sektorn.
När Handelsbanken väl får tillfälle att sätta ned foten är det troligt att den siktar in sig på ett nytt målintervall. Det säger Handelsbankens finanschef Ulf Riese i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.
"Dels vill vi veta att alla regler och detaljer är klara och beslutade och det är viktigt att upplåningsmarknadens kalibrering och uppfattning om bankernas kapitalisering är mer känd. Det är de två komponenterna", säger Ulf Riese.
Våren 2008 satte Handelsbanken målet att primärkapitalet skulle ligga i korridoren 9-11 procent, vilket banken sedan dess väl både passerat och med råge valt att överskrida i spåren av finanskris och pågående regleringsarbete i sektorn.
"Vi har valt att öka kapitaliseringen över målintervallet, men det har varit en fantastisk fördel. Vi har en utdelningsnivå på 50 procent, men har successivt hela tiden byggt kapital helt av egen kraft. Även om vi inte behöver det kapital vi har ur ett riskperspektiv eller av regleringskäl är det ändå en bra investering ur ett aktieägarperspektiv då vi får tillbaka det i en bättre upplåningskostnad", säger han.
Vid halvårsskiftet var kärnprimärkapitalrelationen 16,8 procent enligt rådande regelverk. Handelsbanken beräknade sin kärnprimärkapitalrelation till 15,0 procent enligt Basel III och om de väntade förändringarna i pensionsregelverket IAS19 hade tillämpats var kärnprimärkapitalrelationen 14,8 procent.
Handelsbankens finanschef konstaterar att det någonstans finns en gräns där det inte längre spelar någon roll hur mycket kapitaliserad man som bank är.
"Vi har som mål att ha högre räntabilitet än våra medtävlare, har ingen ambition att hålla mer kapital än vad vi behöver och jobbar hela tiden med att vara väldigt kapitaleffektiva. Det finns en gräns hur mycket kapital man ska bygga och så småningom kommer det klarna hur man ska kalibrera situationen", säger Ulf Riese.
Ulf Riese vill inte föregripa hur ett framtida kapitalmål i banken kan komma att se ut men talar sig varm för ett nytt intervall av något slag när EU och FI satt ned foten.
"Det är naturligt att man kommer att ha en viss variation. Vissa perioder växer vi lite snabbare och under andra perioder mindre. Att kreditkvaliteten varierar över en konjunkturcykel påverkar också inom Baselreglerna, så det är naturligt att ha en viss svängning i kapitaliseringen och därmed är det en fördel att ha någon typ av intervalltänkande. Det är inte lämpligt att optimera kapitalet exakt i det kortare perspektivet, då blir det suboptimering", säger han.
Liksom finanscheferna på övriga svenska storbanker konstaterar Ulf Riese att tidsramen för EU att hinna sjösätta det nya kapitaltäckningsdirektivet CRD IV är väldigt tight.
"Det ska till mycket lagar och teknik och det är många detaljer som ska beslutas. Den engelska finansinspektionen har till exempel sagt att de inte kommer att hinna med det här förrän tidigast ett kvartal eller halvår efter årsskiftet, runt nästa sommar. Det finns en hel del saker som måste klargöras, som vilka instrument som ska räknas in i primärkapitalrelationen och kapitalrelationen totalt. I Sverige är det arbetet väldigt beroende av CRD IV - hur det ser ut i Europa och vilka möjligheter det finns i den mån man vill göra några nationella avsteg", säger Ulf Riese.