Fastighetsjättarnas sista hopp

Stockwatch

• Kungsleden
• Fabege

Det framgår av dokument som har skickats in till Kammarrätten i Stockholm, där cirka 140 mål nu har återupptagits sedan den svidande domen i Högsta förvaltningsdomstolen meddelades i slutet av maj.

Fram till dess att domen kom var tvisterna vilandeförklarade. Förutom börsbolagen har bland annat finansmannen Petter Stordalens Home Properties med hotellkedjan Choice och Coop Fastigheter, upptaxerats med mångmiljonbelopp.

Enligt en sammanställning som di.se har gjort står totalt 4,1 miljarder kronor på spel för Kungsleden, Fabege, Atrium Ljungberg och storbanken Nordeas fastighetsbolag.

Domen i Högsta förvaltningsdomstolen blev ett stort bakslag inte bara för bolaget Salénhuset, som domen gällde specifikt, utan för de andra bolagen som fått ett motsvarande upptaxeringsbesked av Skatteverket.

Den slog fast att en koncernintern försäljning till underpris - så kallad paketering - av en fastighet till ett svenskt handelsbolag som huvudsakligen ägs av ett utländskt försäljningsbolag (i detta fall Cypernregistrerat) som sedan kommer att sälja andelarna skattefritt– är att betrakta som skatteflykt.

Högsta förvaltningsdomstolen slog även fast att beskattningen inte stod i strid med EU-rätten, ett argument som Salénhuset drev hårt.

Nu hänvisar bolagen till tre rättsutlåtanden skrivna av skatterättsexperterna, Bertil Wiman och Daniel Stattin, båda professorer, adjungerade professorn Anders Hultqvist samt tidigare EU-domstolsdomaren Stig von Bahr. 

De anser alla att beslutet att tillämpa skatteflyktslagen på fallen strider mot EU:s princip om fri rörlighet av varor och tjänster och mot etableringsfriheten.

Anders Hultqvist och Stig von Bahr tycker att Kammarrätten ska begära att EU-domstolen svarar på frågan ”Är det förenligt med unionsrättens regler om etableringsfrihet och fri rörlighet av kapital att öka skatteuttaget för ett svenskt aktiebolag som överlåter en fastighet till ett svenskt handelsbolag bara därför att handelsbolaget huvudsakligen ägs av utländska bolag som inte beskattas för eventuell vinst vid försäljning av sin andel i bolaget?”.

Kammarrätten har ingen skyldighet att vända sig till EU-domstolen. Det blir alltså upp till de domare som handlägger ärendena att avgöra om så ska ske. Om så skulle ske kan det dröja minst ett år innan EU-domstolen kommer med sitt avgörande. Detta beslut blir bindande för Kammarrätten, det vill säga att man är skyldig att följa den.

Siffrorna syftar på miljoner kronor och gäller enbart så kallade Cypernmål.

Irene Sokolow irene.sokolow@di.se

Olle Aronsson olle.aronsson@di.se