Riksbankschef Stefan Ingves
Foto: Tor Johnsson/Scanpix
Riksbankschefen Stefan Ingves och de andra hökarna i Riksbanken får svidande kritik av professor Lars Calmfors. I en kolumn i DN beskriver han kvaliteten deras argumentation som ”för låg”.
Riksbanksdirektionen har länge varit delad i två läger. En majoritet bestående av chefen Stefan Ingves, Barbro Wickman-Parak, Per Jansson och Kerstin af Jochnick har endast motvilligt sänkt räntan medan Lars EO Svensson och Karolina Ekholm drivit på för snabbare sänkningar.
En orsak till klyftan är att majoriteten lägger större vikt vid hushållens skuldsättning och de risker den för med sig för den finansiella stabiliteten, medan minoriteten mer entydigt vill sätta en ränta som säkrar stabila prisökningar och ger en bättre realekonomisk utveckling.
I en kolumn i Dagens Nyheter får majoriteten en rejäl känga av ekonomiprofessor Lars Calmfors.
”Mötesprotokollen visar på en tydlig kvalitetsskillnad mellan minoritetens och majoritetens överväganden. Även med majoritetens prognoser skulle en lägre styrränta ha gett en bättre realekonomisk utveckling: inflationen skulle hamna närmare målet på två procent och arbetslösheten bli lägre”, skriver han.
Majoriteten får kritik för att den ibland poängterat vikten av att ta hänsyn till den finansiella stabiliteten och ibland inte. Lars Calmfors tycker också att majoriteten varit dålig på att ta till sig framför allt Lars EO Svenssons argumentation.
”Svenssons analys av sambandet mellan utländska styrräntor och kronkursen (utifrån etablerad teori) har viftas bort med att den är ’på en för hög abstraktionsnivå’. Majoriteten har inte heller velat använda vedertagna mått för måluppfyllelsen när det gäller inflation och arbetslöshet därför att det skulle ’snäva in diskussionen för mycket’”, skriver han.
Enligt Lars Calmfors är det dock inte självklart att majoritetens räntebeslut varit fel bara för att argumentationen varit svag.
”Finanskrisen har visat att hög skuldsättning och bostadsprisbubblor kan få förödande följder. Men det är störande att man argumenterat så oprecist och hoppat mellan olika argument”, skriver han i DN.