I en debattartikel i Dagens Nyheter på torsdagen uttryckte ekonomiprofessorn Lars Calmfors kritik mot majoriteten i direktionen för att de har varit otydliga och att "det är störande att man argumenterar så oprecist och hoppat mellan olika argument".
Wickman-Parak säger att hon inte kan bortse från faktorer som kreditexpansion och skuldsättning när hon röstar och att argumentationen då kan verka otydligare än om man bara fokuserar på färre och mer lättanalyserade mått, som Lars EO Svensson förordar.
"Det är mycket lättare att vara tydlig om man bara analyserar inflation och arbetslöshet. Det är variabler som finns med i hela vår analysapparat – de är två centrala delar i våra modeller", säger hon till journalister på torsdagen men tillägger:
"Men helt klart, om någon tycker att vi är otydliga så kan vi försöka att bli bättre."
Wickman-Parak säger att forskningen inte alls har kommit lika långt vad gäller kreditexpansion och skuldsättning eftersom de flesta bara för några år sedan inte ansåg de faktorerna vara något större problem. Hon tror att det kan komma att ta decennier innan forskningen har bra svar på de här frågorna.
"Man kanske kan tycka att vi är otydliga, men faktum är att inte ens forskningen har några klara svar på hur man ska ta hänsyn till det här. Då blir det ju så att vi inte kan peka med samma exakthet som man gör med till exempel inflationen", säger hon.
Att forskningen inte har fullgoda svar betyder dock inte alls att man kan välja att bortse från eventuella konsekvenser som till exempel snabb kreditexpansion eller hög skuldsättning, enligt Wickman-Parak.
"När vi bedriver penningpolitik så måste vi göra det här och nu. Det betyder, åtminstone för mig, att det faktum att forskningen ännu inte har ett svar – det innebär inte för mig att jag kan totalnegligera den frågeställningen", säger ledamoten och säger att hennes överväganden bygger på empiri.
"Analyser av tidigare finansiella kriser visar att de i väldigt många fall har föregåtts av en mycket kraftig skulduppbyggnad", säger hon.
Utlåningen till svenska hushåll ökade i juli med 4,4 procent i årstakt. Wickman-Parak håller med om att ökningstakten i dagsläget inte är speciellt bekymmersam men att det är svårt att veta vad som händer om man skulle sänka räntan mycket från dagens redan låga nivåer.
"Det är för mig en variabel jag vill hålla ögonen på", säger hon.
Tonen mellan ledamöterna i direktionen har bitvis varit hård och analytiker har varnat för att den dåliga stämningen kan komma att påverka penningpolitiken. På ett seminarium i våras sa Lars EO Svensson att "man behöver inte vara en expert på penningpolitik för att förstå att en lägre ränta är bättre", vilket väckte irritation hos andra medlemmar.