"Deklarationsfel uppstår åt båda hållen. Sammantaget räknar vi med att ger 700 Mkr, men det sker inte över natt", säger Lars Nilsson, rättslig utredare på Skatteverket.
Banker och värdepappersinstitut rapporterar i dag aktieförsäljningar till Skatteverket. Nu vill Skatteverket utöka rapporteringsplikten till att omfatta alla omkostnader för aktierna, såsom bankens egna avgifter och bolagshändelser såsom splittar med mera.
”Allt ska ligga i den uppgift som bankerna lämnar till Skatteverket”, säger Lars Nilsson.
Skatteverket framhåller fördelarna för deklaranterna. En aktieförsäljning är ofta krånglig. Det gäller att veta när och till vilket pris aktierna köpts. Ofta har det skett under en längre period. Och dessutom måste man känna till alla omkostnader och alla bolagshändelser som påverkar aktien.
Enklare för deklaranterna, men det betyder att det är bankerna som åker på extra arbete?
”Vi har gjort bedömningen att bankerna ska klara av det här. I många fall gör ju bankerna redan det här för sina kunder även om de tar betalt”, säger Lars Nilsson och tillägger att hur bankerna gör med betalning har Skatteverket inga synpunkter på.
För den skatteskyldige kvarstår möjligheterna att ändra de förtryckta kontrolluppgifterna om man anser att de är fel.
”Då får man förstås förklara vad man tycker är fel”, säger Lars Nilsson.
Är bankerna med på noterna?
”Nej. Att det finns en sådan samstämmighet det kan vi inte påstå”, säger Lars Nilsson.
Skatteverkets förslag löser dock inte alla problem.
"Nej, om gamla mormor har haft värdepapper på ett vp-konto och varken hon eller banken sparat något, då kan man inte lösa det med det här förslaget. Då gäller schablonregeln om 20 procent av försäljningssumman för börsnoterade aktier”, säger Lars Nilsson.
Om regeringen tycker att Skatteverkets förslag är en bra idé får bankerna tillfälle att säga sitt när regeringen skickar förslaget på remiss.
Promemorian föreslår att de förtryckta uppgifterna ska införas på deklarationsblanketterna 2015.
”Men det är ju inte ovanligt att det tar längre tid innan ett lagstiftningsförslag träder i kraft”, säger Lars Nilsson.