Foto: Adam Ihse / Scanpix
I skuggan av regeringens många budgetutspel har näringsminister Annie Lööf dragit det kortaste strået. Räknat i anslagsmiljarder har näringslivsfrågorna nedprioriterats med 30 procent på två år. Socialminister Göran Hägglund däremot framstår som den störste vinnaren.
Näringslivsfrågorna är den enskilda utgiftspost där regeringen sparat in mest de senaste två åren. Centerledaren Annie Lööfs och föregångaren Maud Olofssons ansvarsområde har bantats till 6 miljarder kronor 2012, från 8,5 miljarder 2010.
Höstens budget för 2013 har ännu inte presenterats, men att döma av regeringens utspel hittills är ingen större förändring av ambitionerna på området att vänta under nästa år.
Näringsdepartementet, som förutom ren näringspolitik också ansvarar för bland annat infrastruktur kommer först på fjärde plats i departementens miljardliga, med totala anslag på omkring 55 miljarder kronor 2012. Till Lööfs departement hör också it-minister Anna-Karin Hatt (c) och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (m)
KD-ledaren Göran Hägglund representerar regeringsalliansens minsta parti, men på posten som socialminister är han högste ansvarig för regeringens dyraste departement. Socialdepartementet omfattar drygt 270 miljarder kronor, motsvarande omkring en tredjedel av statsbudgetens samlade utgiftsområden.
För att hantera den stora kassan har Hägglund ytterligare tre statsråd under sig i samma departement: KD-kamraterna Maria Larsson och Stefan Attefall, äldre- respektive bostadsminister samt Ulf Kristersson (m), socialförsäkringsminister.
Näst största påsen med ministermiljarder basar folkpartiledaren och utbildningsministern Jan Björklund över. Utbildningsdepartementet, där också partikamraten och jämställdhetsministern Nyamko Sabuni sitter, förfogar över nära 77 miljarder kronor, motsvarande nästan 10 procent av de samlade medlen till departementen.
Inte långt efter kommer arbetsmarknadsministern Hilevi Engström (m) med de omkring 70 miljarder kronor som arbetsmarknadsdepartementet tilldelats i år. Även integrationsminister Erik Ullenhag (fp) sorterar under Engströms departement.
Störst påökt de senaste två åren har småministrarna Ullenhag och Sabuni fått. Budgetanslagen till Integration och jämställdhet har ökat med över 60 procent sedan 2010.
Finansminister Anders Borg råder förutom den övergripande finanspolitiken också över egna resurser. Men borträknat jätteposten kommunbidrag på omkring 85 miljarder hör hans departement till regeringens lättviktare räknat i reda pengar.
Regeringens departement i storleksordning, mdr kr
| Departement |
2012 |
| Socialdepartementet |
272,5 |
| Utbildningsdepartementet |
76,7 |
| Arbetsmarknadsdepartementet |
70,5 |
| Näringsdepartementet |
55,4 |
| Justitiedepartementet |
47 |
| Försvarsdepartementet |
45,6 |
| Utrikesdepartementet |
32,3 |
| Finansdepartementet |
23,6 |
| Landsbygsdepartementet |
17,7 |
| Kulturdepartementet |
12 |
| Miljödepartementet |
5 |
Statens utgifter, mdr kr
Utgiftsområde
|
2010 |
2011 |
2012 (prognos) |
Förändring sedan 2010 |
| 1. Rikets styrelse |
11,7 |
11,1 |
11,8 |
0,85% |
| 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning |
12,1 |
12,9 |
13,4 |
10,74% |
| 3. Skatt, tull och exekution |
9,4 |
9,8 |
10,2 |
8,51% |
| 4. Rättsväsendet |
35,5 |
36,8 |
37,9 |
6,76% |
| 5. Internationell samverkan |
2 |
1,9 |
2 |
0,00% |
| 6. Försvar och samhällets krisberedskap |
45,7 |
44,5 |
45,6 |
-0,22% |
| 7. Internationellt bistånd |
26,7 |
30,4 |
30,3 |
13,48% |
| 8. Migration |
7,1 |
7,7 |
9,1 |
28,17% |
| 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
56 |
56,9 |
60,1 |
7,32% |
| 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
99,9 |
95,7 |
93,4 |
-6,51% |
| 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
41,5 |
41,6 |
41,1 |
-0,96% |
| 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
70,2 |
72,5 |
76,7 |
9,26% |
| 13. Integration och jämställdhet |
5,2 |
6 |
8,4 |
61,54% |
| 14. Arbetsmarknad och arbetsliv |
68,6 |
65,5 |
70,5 |
2,77% |
| 15. Studiestöd |
22,6 |
21,8 |
22,2 |
-1,77% |
| 16. Utbildning och universitetsforskning |
53,3 |
53,6 |
54,5 |
2,25% |
| 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid |
11,3 |
12,1 |
12,3 |
8,85% |
| 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik |
1,6 |
1,1 |
1,2 |
-25,00% |
| 19. Regional tillväxt |
3,2 |
3,2 |
3,4 |
6,25% |
| 20. Allmän miljö- och naturvård |
5,2 |
5,3 |
5 |
-3,85% |
| 21. Energi |
2,7 |
3 |
2,9 |
7,41% |
| 22. Kommunikationer |
39,8 |
41,1 |
43,1 |
8,29% |
| 23. Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
17,4 |
17,4 |
17,7 |
1,72% |
| 24. Näringsliv |
8,5 |
5,4 |
6 |
-29,41% |
| 25. Allmänna bidrag till kommuner |
75,7 |
88 |
85,1 |
12,42% |
| 26. Statsskuldsräntor m.m. |
23,4 |
36,1 |
21,9 |
-6,41% |
| 27. Avgiften till Europeriska gemenskapen |
30,4 |
29,8 |
31,3 |
2,96% |
| Minskning av anslagsbehållningar |
- |
- |
-2,8 |
|
| Summa utgiftsområden |
786,4 |
811,3 |
813,8 |
3,48% |
| Totalt exklusive statsskuldsräntor |
763 |
775,2 |
792 |
3,80% |
| Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget |
222,9 |
222,2 |
238,6 |
7,04% |
| Takbegränsade utgifter |
985,9 |
997,4 |
1030,6 |
4,53% |
| Budgeteringsmarginal |
38,1 |
65,6 |
53,4 |
40,16% |
| Utgiftstak för staten |
1024 |
1063 |
1084 |
5,86% |